COVID-19, EN ÖGONÖPPNARE OM MÖJLIGHETER : En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares erfarenheter av digital vägledning på kommunala gymnasieskolor i norra Sverige

Under våren 2020 konstaterades att coronaviruset Covid-19 är en pandemi. Detta medförde restriktioner inom skolvärlden som innebar en påtvingad förändring att bland annat studie- och yrkesvägledningen nu skulle ske digitalt. Med frågeställningarna ”Hur ser utvecklingen av den snäva och vida digitala vägledningen ut för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan”, ”Vilka för- och/eller nackdelar ser studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med digital vägledning?” samt ”Vilka önskemål finns hos studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan kring eventuell kompetensutveckling när det gäller digital vägledning?” är vår förhoppning att vi ska uppnå studiens syfte. Syftet är att undersöka huruvida verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunala gymnasieskolor i sju kommuner i norra Sverige anser sig besitta de kompetenser som behövs för att anpassa sig till ett eventuellt nytt arbetssätt med digital vägledning, samt om och i så fall hur detta har utvecklats i samband med Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data. Vi har analyserat resultatet med hjälp av karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), och dess begrepp upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Av denna studie framgår att den snäva vägledningen fungerar relativt väl digitalt, medan den vida vägledningen upplevs som en utmaning. I resultaten lyfts fördelar med digital vägledning som effektivitet och tillgänglighet samt nackdelar som brist på personlig kontakt. Det framgår även att videosamtal föredras framför telefonsamtal bland de studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, samt att efterfrågan på kompetensutveckling uppfattas som minimal. Framledes kan informanterna se att en kombination av traditionell och digital vägledning är att föredra, även när det blir möjligt att genomföra mer vägledning på plats. In the spring of 2020, it was declared that the coronavirus Covid-19 is a pandemic. This led to restrictions in the school generally that meant a forced change that, among other things, career guidance would now take place digitally. With the questions ”What is the development of the narrow and wide digital guidance for career counsellors in upper secondary school?”, ”What advantages and/or disadvantages do career counsellors in upper secondary school see with digital guidance?” and ”What are the wishes of career counsellors in upper secondary school regarding possible competence development in digital guidance?” our hope is that we will achieve the purpose of the study. The aim is to investigate whether active career counsellors at municipal upper secondary schools in seven municipalities in northern Sweden consider themselves to possess the skills needed to adapt to a possible new way of working with digital guidance, and if so how this has developed in connection with Covid-19. A qualitative research method with semi- structured interviews was used for data collection. We have analyzed the results using Social Cognitive Career Theory (SCCT), and its concept of self efficacy, outcome expectations and personal goals. This study shows that the narrow guidance works relatively well digitally, while the wide guidance is perceived as a challenge. Our results highlights benefits of digital guidance such as efficiency and accessibility as well as disadvantages such as lack of personal contact. Other results indicates, among other things, that video calls are preferred to telephone calls by the career counsellors when it comes to career guidance, and that the demand for competence development is perceived as minimal. In the future, the informants can see that a combination of traditional and digital guidance is preferable, even when it becomes possible to implement more face-to- face guidance.