Coronapandemi som kom i början på året 2020 har på många sätt förändrat användningen av den bebyggda miljön. En kunskapskartläggning har genomförts med syfte att synliggöra det specifika kunskapsläget om ventilation, uppvärmning och kyla av inomhusmiljön och behovet av den nya kunskap som aktualiseras av Coronapandemin. Informationsinsamlingen utgjordes av en litteraturstudie och intervjuer med experter på inomhusmiljö, ventilation, uppvärmning och kyla som verkar i olika sektorer i samhället. Därtill har en referensgrupp deltagit. När det gäller att minska spridningen av COVID-19 i inomhusluften så är det nödvändigt att förhålla sig till diskussionen om evidensen för att människor kan smittas genom överföring av SARS-CoV-2 med luften. Experimentella och epidemiologiska data talar för att smittspridning förekommer på flera meters avstånd och att ventilationens beskaffenhet påverkar smittrisken. Det råder osäkerhet om smitta förs mellan rum med ventilationsluft. Föreliggande undersökning utgår från försiktighetsprincipen, som förespråkar att med brist på bevis för motsatsen så kan inte heller det värre scenariot förkastas. Undersökningen har identifierat behov av kunskapsförstärkning med både allmän kompetens och expertkompetens i det luftbehandlingstekniska området. Exempel på behov av ny kunskap avser hur smittan sprids, hur spridningen beror av ventilerade luftflöden, möjligheter att filtrera för att minska spridning av virus, behov av luftmängder för att förhindra virusspridning, mer kunskap om renrumsteknik, undersökningar av smittspridning och ventilation i sjukhusmiljöer och äldreboenden, fuktens betydelse för smittspridning och mottagligheten av sjukdom. Andra kunskapsområden som identifierats är trångboddhetens betydelse för smitta och städningens betydelse för att minska sjukdomsspridning. Kunskapsområdet är tvärvetenskapligt och omfattar medicin, teknik och naturvetenskap. Det tvärvetenskapliga perspektivet är angeläget att beakta när strategier ska formuleras för kunskapsförstärkning. Under den pågående pandemin är det svenska regelverket för ventilation inte aktuellt för revidering, medan vissa internationella organisationers regelverk har uppdateras, exempelvis REHVA. Det framgick av intervjuerna att det följs av vissa med stort intresse, men det är okänt vad det får för konsekvenser De intervjuande personerna uttrycker en stor tillit för den information som förmedlas från Folkhälsomyndigheten. Vissa aktörer avvaktar med att göra driftåtgärder i byggnadernas tekniska system i väntan på att Folkhälsomyndigheten ska ge direktiv, vilket kan skapa handlingsförlamning. Detta påkallar fortsatta undersökningar. Hyresgäster uttrycker liten oro för att ventilationssystemet bidrar till överföring av virus, men i vissa fall finns stor oro för besök av driftpersonal vid OVK och filterbyten, vilket resulterar i att de inte genomförs. Det konstateras att förvaltarna i allmänhet inte ändrat luftflöden. Däremot justerar VAV-systemen automatiskt ner flödet då persontätheten minskar. För vårdlokaler konstateras det att flöden och tryckskillnader justerats i vissa fall för att minska spridningen av virus. Omfattningen och konsekvenserna av dessa förhållanden kan vara värda att undersöka vidare.