• COVID-19
• Other research productsclose
• 2012-2021close
• SE close
• IE close

With the derogatory political discourse by Donald Trump calling the Covid-19 pandemic the “China Virus,” and the “Wuhan Flu” there has been perceived increase in stigmatization, and discrimination towards Asian diaspora abroad. Shocking events have occurred in regard to Asian hate where within the US a Thai man was fatally assaulted in San Francisco (Fuller 2021); in the UK a Singaporean student was physically assaulted (Rawlinson and Quinn 2020); and in Sweden a couple were physically assaulted on the Stockholm metro to name a few (The Local 2020). Within this backdrop of discrimination towards Asians abroad, there has also been limited academic research on the stigmatization of Asians in Sweden during Covid-19 outside the work of Jansson and Ihijji (2021). This thesis aims to add to existing research by telling the stories of those who self-identify as Asian who have experienced stigmatization during Covid-19, observe how the concept of passing as (white) Swedish is relevant to the case, and to find potential solutions to end Asian stigmatization within the Swedish context from the perspective of the interviewees. Therefore, ten in-depth qualitative interviews were conducted, and then analyzed through a grounded theory approach with some elements of thematic analysis. The results found that stigmatization of self-identified Asians was found with varying degrees of severity ranging from physical violence, avoidance in public, to coughing when passing by. Passing as (white) Swedish was observed to how stigma was avoided, and lastly some solutions to end Asian stigmatization was addressing passivity, avoiding gaslighting, and (re)education.

COVID-19 has triggered rapid digitalization in organizations worldwide. New media at work tools were introduced as companies quickly shifted to remote work. Baby Boomer, Generation-X, Millennial and Generation-Z employees had to use new media at work at short notice. The rapid introduction of new media at work could be problematic for multigenerational organizations, as generational literature suggests older generations face more challenges with technology than younger, tech-savvy generations. However, recent reports conducted during COVID-19 suggest Generation-Zs have been more negatively affected by the use of new media at work. This study investigates how and why different generations of employees have been affected by new media at work introduced during COVID-19. Karl Weick’s (1 5) sensemaking theory is used as a theoretical lens to examine how different generations of employees make sense of new media at work introduced during COVID-19. Semi-structured interviews were conducted with four generations of employees from a Singapore organization. Data was analysed in four levels, using the constant comparative approach. Findings suggest employees from each generation differed in the sensemaking aspects of enactment, selection and retention of new media at work introduced during COVID-19. Baby Boomers were learning to cope with new media at work, Generation-Xs used new media at work to lead others, Millennials used new media at work to be more efficient, and Generation-Zs used new media at work to assimilate with the organization. This study contributes to generational and sensemaking research by suggesting that generational sensemaking of new media at work is influenced by knowledge of new media at work tools, emotions, organizational identities, and new media at work interactions with other generations. This study further expands sensemaking research by proposing a conceptual model of enablers and disablers in the enactment, selection and retention of new media at work introduced during COVID-19.

This study examined how COVID-19 has affected the use of language, especially English and Chinese neologisms, semantic shifts, and their relationship with Hofstede cultural dimension theory. A corpus-based study was conducted. Four English corpora and two Chinese corpora of web texts were investigated in order to detect the new words and terms appearing after 2020 when the COVID-19 outbreak took place. Three sets of COVID-related English new words and terms were found: name-related, policy-related, and other-related words. Chinese new words and terms found here more describe new things created after COVID-19. Additionally, results showed that some COVID-related new words and terms emerged regionally. The countries where certain new words appeared frequently have unique cultural dimensions compared to other nations.

Att spridning av sjukdomsframkallande luftvägsvirus kostar samhället enorma resurser har blivit uppenbart för alla under covid-19, men ovälkomna virus har varit människans följeslagare genom hela historien och ständigt uppkommer nya varianter med särskilt hög smittsamhet eller dödlighet. Riskerna har ökat med befolkningstillväxt och globalisering. Samtidigt har våra förutsättningar att skydda oss också blivit bättre genom ökad kunskap och framsteg inom medicin och teknik. Syftet med denna kunskapssammanställning är att beskriva smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder för infektiös luftvägssjukdom och därmed bidra till en minskad smittrisk vid arbetsplatser. Mycket av innehållet bygger på forskning om influensa och covid-19, men även en rad andra luftvägsinfektioner är inkluderade. Spridning av virus har här delats upp i tre smittvägar: inandning, direkt deponering och kontakt. Risken för smitta via inandning av virus är särskilt stor när avstånden mellan människor är korta och uppehållstiden lång i lokaler med dålig ventilation. Risken ökar om det också pågår aktiviteter som innebär spridning av virusinnehållande aerosolpartiklar till luften, såsom högt tal eller sång eller vissa medicinska procedurer, eller om den inandade luftmängden är förhöjd, som vid tungt arbete. Virusöverföring via direkt deponering sker när stora smittbärande droppar stänker direkt på en mottagare vid exempelvis hosta. Virusspridning via både inandning och direkt deponering sker på olika sätt genom luften, men benämns här inte ”luftsmitta” eftersom detta begrepp åtminstone enligt klassisk medicinsk indelning syftat på (effektiv) smitta via inandning över avstånd mer än enstaka meter och eftersom det främst använts för sjukdomar som är mycket allvarliga och därför kräver extrema skyddsåtgärder. Smitta via kontakt kan ske antingen via direkt beröring eller genom mellanled, som handtag eller andra ytor. Samtliga tre smittvägar är välbelagda för luftvägsvirus i den vetenskapliga litteraturen, men deras relativa betydelse varierar beroende situation, virustyp och interventioner för att minska smitta. För covid-19 pekar mycket forskning mot att inandning är en dominerande smittväg i många miljöer. Vissa yrkesgrupper, särskilt inom vårdsektorn, löper en förhöjd risk att smittas av luftvägsvirus. En lång rad skyddsåtgärder finns tillgängliga för att på olika sätt minska smittrisker: distans, hygien, fysiska barriärer, ventilation, administrativa åtgärder (exempelvis information, regleringar, kontroller, checklistor) och personlig skyddsutrustning. De flesta av dessa åtgärder har starkt stöd av vetenskapliga studier.

Till följd av digitaliseringens utveckling och Covid-19, så har introduceringen av digitala vårdapplikationer fått ett stort genomslag på den svenska marknaden. De privata aktörerna var bland de första att kunna erbjuda konsumenter vård via digitala vårdapplikationer och i syfte att minimera vårdköerna, och öka tillgängligheten inom primärvården, subventionerade regionerna dessa besök. Under omorganiseringen i samband med Covid-19, utökade primärvården sitt arbete med digital vård, både i antal användare och tillgängliga tjänster. Samtidigt har det riktats en del kritik gentemot digital vård, framförallt när det kommer till subventionerna, kvalitetsbrister samt det ökade antalet vårdmöten gällande onödig vård. Syftet med denna studie är således att undersöka huruvida digitala vårdapplikationer är en avlastning, eller belastning för den svenska primärvården med avseende på ekonomi, väntetider samt vårdkvalité. Detta besvaras genom systematic combining först med en empirisk litteraturstudie rörande tidigare forskning, därefter av en intervjustudie med aktörer inom den offentliga vården. För att kunna sätta detta i relation till organisationsteori så användes teorier inom institutionell teori, byråkratiska system, digitalisering, samt snabbkapitalism. Resultatet av studien visar att den offentliga vården under Covid-19 har utökat sin användning av digital vård. Därav ser de inom den offentliga vården en stor utvecklingspotential för dessa tjänster även efter att coronapandemin ebbat ut. Ur ett ekonomiskt perspektiv så förelåg subventionerna primärt att vara en belastning för den offentliga vården, men efter att en reduceringen av subventionerna genomfördes så var detta inte längre ett problem. Den offentliga vården anser istället att digitala vårdtjänster både kan vara ekonomiskt fördelaktiga, samt att de med effektiviserade vårdmöten kan leda till minskade vårdköer. Gällande kvaliteten så saknas det fortfarande tillräckligt med forskning och underlag för att helt kunna besvara om digital vård kan säkerställa en högre kvalitet.

This study is interested in the external communication of Corporate Social Responsibility (CSR) during the ongoing COVID-19 pandemic. It specifically focuses on twelve Swedish internationally renowned companies operating within varied fields of work, thus contributing with different perspectives. It aims to provide a broad understanding of the strengths and challenges perceived by these companies when communicating to external stakeholders. In addition, the study aims to provide knowledge about companies’ communication strategies during these extraordinary times. According to previous research, it has become increasingly important for companies to engage in CSR to maintain their reputation and sufficient economic results. Although, as a result of the pandemic, many companies struggle to stay afloat and have had to reconsider their priorities. Due to the contemporary nature of the pandemic, few studies so far have investigated the corporate reasoning behind the CSR communication strategies to external stakeholders during this specific time period, which this study also aims to contribute to. To answer the research question, semi-structured interviews were conducted, and Thematic Analysis (TA) was used to generate empirical results. Our analysis provides an overview of the perceived strengths and challenges in communicating CSR to external stakeholders amid the pandemic. In respect of limiting the spread of the COVID-19 virus, all interviews were conducted online via video calls. This study emphasises the need to take into account the rapid changes stemming from the pandemic, which have translated into more challenges than strengths when communicating CSR to external stakeholders, and suggests that a suitable leadership style could impact the overall communication strategy and performance.

Pandemin Covid-19 har inte lämnat någon oberörd, restaurangbranschen likaså. Sveriges krögare har under det senaste året bedrivit sina verksamheter under restriktioner och förutsättningar som tidigare hade uppfattats som omöjliga. Många restauranger har gått i konkurs till följd av årets enormt minskade efterfråga, ändock är det många som överlevt. Studien ämnar utreda hur ledarna inom dessa organisationer gått tillväga för att bygga en motståndskraft mot externa kriser, och vad som varit av större betydelse i deras arbete för att fortsätta bedriva sina verksamheter under Covid-19. Teorier om ledarskap under kris och resiliens utgör en ram för studien, därtill riktas fokus mot ledarens personliga verktyg i ledarskapet, alltså deras egenskaper. För att svara på syfte och forskningsfråga bedrivs en kvalitativ studie där empiri samlas in genom intervjuer med restaurangchefer och krögare vilka är aktiva i organisationens operativa delar. Analysen av empirin visar på en stor användbarhet av de egenskaper studiens teoretiska referensram belyser som viktiga för ledare inom restaurangbranschen. Ledarna visar på att de bedriver verksamheter som inte klarar sig utan sin personal och för att behålla denna resurs även under kris har de använt sig av uppmärksamhet, kommunikation, karisma och motivation. För att anpassa verksamheten mot omvärldens förändringar krävs det att ledarna är flexibla och lyckas ställa om och anpassa sig. Vidare lyfter informanter att användbarheten av egenskaperna delvis har varit begränsad till följd av Covid-19 krisen och dess effekter. Ledarna har vidare visat på en förståelse för att egenskaperna och dess användbarhet bör anpassas efter kontext och situation, och i de fall då de används fel blir följderna inte lika framgångsrika. Slutsatser som dras av studien är att krögares egenskaper har varit av stor betydelse för att bygga resilienta organisationer i de fall de används vid rätt tillfälle. Trots att branschen befinner sig i kris kan ledarna se en framtid för sin restaurang där de utvecklas ytterligare och där förutsättningar har skapats för att stå emot en framtida kris. Covid-19 har gjort att de har skapat en bredare grund byggd på erfarenhet och kunskap vilken hela tiden utvecklas i symbios med respektive verksamhet.

Under covid-19-pandemin har företag behövt kommunicera digitalt med sina kunder. Eftersom konsultbranschen kännetecknas av intensiva mötesdagar är det en industri som till hög grad har upplevt denna förändring. Det är därmed relevant att undersöka hur den digitala kommunikationen har påverkat konsultföretagens affärsrelationer. Syftet med studien är således att skapa en djupare förståelse för hur relationsaspekter har förändrats i konsultbranschen som följd av digitala möten. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod studerades tre konsultföretag. Under analysen identifierades tre aspekter av affärsrelationer som var särskilt påverkade av den ökade användningen av digitala möten. Uppsatsen drar slutsatsen att det digitala mötet har påverkat konsultföretagens affärsrelationer på olika sätt. Det digitala mötet har haft en negativ inverkan på upprättandet av nya affärsrelationer, samtidigt som det varit ett effektivt verktyg för kommunikation mot upprätthållandet av befintliga affärsrelationer. Uppsatsen drar också slutsatsen att det digitala mötet har påverkat vikten av ett etablerat affärsnätverk. Slutligen konstaterar studien att det är svårt att bestämma storleken av denna påverkan på affärsrelationer.

Bakgrunden till studien grundar sig i den ökade mängden distansarbete till följd av Covid-19. Flera företag har på grund av detta fått genomgå stora organisatoriska förändringar som medfört många utmaningar. Det saknas teoretiskt ramverk för hur digitalt ledarskap ska utövas och det finns funderingar kring hur motivationen kommer påverkas av hemarbetet. Syftet med studien är att bidra till förståelse för hur distansarbete kan påverka motivationen och ledarskapet på arbetsplatsen vilket mynnar ut i forskningsfrågan: Hur har distansarbete påverkat motivationen och ledarskapet på arbetsplatsen?. För att besvara överordnad forskningsfråga ska även en underordnad forskningsfråga besvaras: På vilka sätt har distansarbete påverkat ledarskapet och motivationen på företag?. Studien utgår från en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna hålls över telefon eller via zoom. Kort därefter transkriberas materialet och sammanställs i studiens empiridel. Studien utgår från en abduktiv forskningsansats där samlad information prövas och jämförs kontinuerligt, för att sedan utvecklas på nytt. Studien behandlar tio intervjuer med medarbetare och chefer inom den svenska tjänsteindustrin. Kopplingar mellan studiens teoretiska referensram och empiriska material utgör studiens analys. Genom jämförandet kan en nyanserad bild av verkligheten skapas som refererar till tidigare forskning. Analysen ska ligga till grund för slutsatsen som ska besvara forskningsfrågan inom ramen för studiens syfte. Slutligen ger studien en förståelse för hur distansarbete påverkat motivationen och ledarskapet på arbetsplatsen. Motivationen har förändrats på flera sätt, främst på grund av den förlorade sociala interaktionen vid distansarbete. Distansarbetet har medfört ett förändrat ledarskap där kreativitet och individanpassning står i fokus. Dessutom har distansarbetet påverkat samspelet mellan ledare och medarbetare då den informella kontakten går förlorad. Produktiviteten är också en faktor som påverkat motivationen, som både ökat och minskat. Ytterligare en faktor som påverkat motivationen och ledarskapet på arbetsplatsen är att balansen mellan fritid och arbete suddats ut. Flexibiliteten uppskattas men i slutändan påverkas motivation negativt för de flesta. Chefen behöver därmed vara noggrann med att prioritera de anställdas mående.

In March 2020, Covid-19 reached Swedish borders, and the spread went from small to large inonly a few weeks. In April the same year, a large part of Swedish workforce was asked to work from home. Under this year, businesses have been forced to adapt to new flexible working methods, both when it comes to technology and the requirements of new leadership. The purpose of this study has been to examine how human resources managers and employees have experienced the transition to remote work. The study has too examined how managers and employees believe we will work after the corona pandemic. The study aimed to give firm recommendations to businesses of how they can use organizational theory to their advantage, in the transition to more flexible working methods. The empirical material is collected by qualitative interviews with twelve people from three different companies. As a complement to the interviews, former studies and organizational theories have been used to create a relevant frame of references. The conclusion of the study was that both managers and employees have experienced a change in motivation, and that the most apparent lack during the pandemic was social interaction. People miss each other and the ability to communicate live, and it has been a real challenge to create similar fields online. The leader has a great significance when work is remote based and a need for strong distance leadership has increased. The study has proved that people have individual needs, and get motivated by different things, which increases the importance of an observant and engaged leader even more. The relationship between colleagues and managers has also proved to be of great importance for the engagement when working from home, as colleagues have become our digital workplace. Finally, the study has shown that the change to the new way of working has created a strong will to work flexibly in the future, half the week at home, and half the week at the office. There is no desire to return to 100% office hours and office landscapes after the corona pandemic.