• COVID-19
• Research softwareclose
• Other research productsclose
• Swedish close
• COVID-19 close

According to the World Health Organization (WHO), the Covid-19 pandemic has had a serious psychological impact on individuals. This also applies to teachers. Previous studies have also shown that 57% of teachers are considering changing their professions, which is partly because their well-being has been deteriorating. Positive psychology, in turn, has received more attention when it comes to students' well-being. The aim of this study is to investigate what role positive psychology can play in the promotion of teachers' well-being, with a specific focus on the well-being after the COVID-19 pandemic. Six (6) teachers in basic education in Finland participated in the study. They were interviewed through semi-structured interviews. The interviews were taped, transcribed and analyzed through a hermeneutic analysis method. The results showed that all teachers were affected by the Covid-19 pandemic and distance learning, although not all of them thought so themselves. What affected the teachers the most was the lack of social interaction and loneliness that the pandemic brought. The results also showed that the teachers in this study had good practices when it came to promoting their own well-being. These methods can be classified as methods belonging to positive psychology. Although teachers did not have good knowledge of what the concept of positive psychology means, these methods were used unconsciously. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har Covid-19 pandemin haft allvarlig psykisk påverkan på individer, vilket även gäller lärare. Tidigare studier har även visat att 57% av lärarna funderar på att byta yrke, vilket delvis beror på att deras välbefinnande har försämrats. Positiv psykologi i sin tur har fått mera uppmärksamhet då det kommer att öka elevernas välbefinnande. Syftet med denna avhandling är att ta reda på vilken roll positiv psykologi kan spela då det kommer till att främja lärares psykiska välbefinnande, med speciell fokus på måendet efter COVID-19 pandemin. I studien deltog sex (6) lärare inom den grundläggande utbildningen i Finland. De intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer, som bandades in, transkriberades och analyserades genom en hermeneutisk analysmetod. I resultaten framkom det att samtliga lärare påverkades av Covid-19 pandemin och distansundervisning, fastän inte alla själva ansåg det. Det som påverkade lärarna mest var avsaknaden av det sociala sammanhanget och ensamheten som pandemin förde med sig. Resultaten visade även att lärarna i denna studie hade goda strategier då det kom till att främja sitt välbefinnande. Dessa metoder kan klassificeras som metoder som hör till den positiva psykologin. Fastän lärarna inte hade goda kunskaper i vad begreppet positiv psykologi innebär så använde de ändå dessa metoder omedvetet.

The purpose of our study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work. The study is based on the following two questions; 1) in what way do social workers feel that the implementation of the CRC into Swedish law has influenced their work involving children?, and 2) how do social workers experience their discretion in applying the CRC after the convention became law? This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with six social workers whose tasks involve taking authoritative decisions regarding children. The analysis has two theoretical points of departure, namely; top-down- and bottom-up perspectives, and discretion. The most relevant findings were that social workers had different experiences of how the convention had been implemented at their respective workplaces. The reasons for variation in implementation and the consequences of the lack of implementation could be recognized in four different themes: Guidance by the implementation and application, Discretion by interpretation of the Convention on the Rights of the Child, Children's participation - an already experienced practice and Implementation and application during the covid-19 pandemic. Through our analysis we connected the themes to different reasons for shortcomings in the conditions of a good implementation of a new law. Further, we analyzed the themes through the theory of top-down- and bottom-up, and discretion. Our second finding was that, despite the lack of change in some workplaces, the change that did take place was mostly social, that is, there was an increased feeling of empowerment to put the child first. The change also took a practical shape in the form of new methods and rules. The conclusion of the second finding was that all the changes should be in benefit for children's participation. Over all our findings suggest that the incorporation of CRC as a Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.

Studier visar att internetanvändningen bland den svenska befolkningen fortsätter att växa varje år och har under de senaste tio åren ökat mest för den äldre målgruppen. Trots detta har de flesta applikationer som utvecklas inte tagit hänsyn till seniorer. Detta blir problematiskt då åldrande kan orsaka försämrad fysisk och kognitiv förmåga samt nedsatt syn, vilka gör det svårare att använda applikationerna. Utöver det har ett nytt problem uppkommit på grund av den pågående covid-19- pandemin. Eftersom viruset är mer dödligt med åldern, har det orsakat en ökning av ensamheten bland äldre då social distansering krävs för att bromsa smittan. Det är viktigt för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner, vilket är anledningen till att en videosamtalstjänst anpassad för seniorer är relevant. Detta projekt syftade till att skapa en videosamtalstjänst anpassad till äldres behov och förmågor. Ett resultat framställdes genom att använda en iterativ design- och utvecklingsprocess där en prototyp av applikationen byggdes, testades och utvärderades för varje iteration. Totalt gjordes tre iterationer, där det framställdes en mjukvaruprotoyp i den tredje. Baserat på de tre iterationerna såväl som tidigare studier om design för seniorer, kunde en slutgiltig prototyp utvecklas. Detta är en nästintill komplett applikation där användare kan hantera kontakter, ändra informationen i sin profil och dra nytta av ett fullt fungerande videosamtal. Efter positiv respons från användartesterna blev det uppenbart att videosamtalsapplikationen är anpassad för målgruppen till en godkänd nivå. På grund av tidsbegränsningar kunde dock vissa funktioner inte slutföras. Dessutom blev det svårt att hitta tillräckligt med testare inom målgruppen på grund av tidsbegränsningar såväl som fysiska begränsningar som orsakades av pandemin. Därför måste vidare medverkan med seniorer göras innan produkten kan anses vara helt slutförd.

Sjukskötaryrket är krävande och kan även vara brådskande vilket kan med tiden leda till arbetsrelaterad stress vilket kan senare leda till PTS. Syftet med denna studie är att få en bättre bild på hur arbetshälsan ser ut hos sjukskötare som arbetar med Covid-19 patienter med PTS i fokus. I arbetet har vi använt oss av en litteraturstudie för att få en djupare förståelse med hjälp av vetenskapliga artiklar mellan åren 2018–2021 som studerat vad det är i vårdyrket som leder till PTS, hur symtomen för det ser ut och hur kan vi med en god arbetshälsa förebygga dessa. I arbetet har vi i teoretiska referensramen använt oss av KASAM teorin av Aaron Antonovsky, där det tas fram teoretiska modellen som ökar förståelsen mellan stressfaktorer, coping och hälsan. I arbetets resultat presenterar vi våra två frågeställningar som inkluderar strategier för att undvika PTS hos sjukskötare som arbetar med Covid-19 patienter och vilka är hälsoriskerna vid vården av dem.

I detta lärdomsprov har vi velat synliggöra hur ungas välbefinnande i skolan kan stärkas med hjälp av ett socialpedagogiskt förhållningssätt med fokus på delaktighet och dialogiskt bemötande. Beställaren för detta arbete är Esbo stad och görs under projektet Gemensam verksamhetskultur och dialoger för välmående elever och studerande. Forskningen kan ge professionella som arbetar med unga inom skolväsendet en mer djupgående inblick i hur man med hjälp av ett dialogiskt bemötande och delaktighet kan stärka ungas välbefinnande i skolan. Frågeställningarna i vårt arbete lyder: ”Hur kan man med hjälp av ett dialogiskt bemötande stärka ungas välbefinnande i skolan?” och ”Hur kan man med hjälp av delaktighet stärka ungas välbefinnande i skolan?”. I kapitlet Tidigare forskning lyfter vi fram socialpedagogiskt arbete i skolor samt dialogens och sociala kapitalets betydelse för välbefinnande. I kapitlet Teoretisk referensram har vi tagit fasta på dialogiskt bemötande samt delaktighet ur ett socialpedagogiskt perspektiv. Delaktighet har vi delat in i tre aspekter: deltagande, aktörskap och tillhörighet. För att få mer djupgående kunskap har vi utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra professionella som arbetar med unga inom skola. Resultaten bekräftar det vi lyft fram i kapitlen Bakgrund, Tidigare forskning och Teoretisk referensram. Enligt resultaten är det viktigt att bemöta eleven med öppenhet och nyfikenhet samt att se och höra varje elev skilt. Respondenterna lyfter fram att det är viktigt att utgå från eleven, elevens tankar och önskemål och lyfta fram elevens styrkor. Klassgemenskapen ansågs viktig. Vikten av gruppuppstärkande lektioner betonades men samtidigt kom de fram att det finns tids- och resursbrist. Covid-19 har påverkat möjligheten att ordna grupper.

Denna undersökning handlar om hur osäkrade konsumtionskrediterna har förändrats på grund av räntetaket. Vad har varit orsaken för att det har kommit räntetak? Betalningsanmärkningarna har stigit i Finland varje år. Undersökningen lyfter fram betalningsanmärkningarnas roll i räntetaket. I början av undersökningen kommer det att berättas vad en osäkrad konsumtionskredit är och hur den skiljer sig från säkrade konsumtionskrediter. Det kommer att berättas om de tre viktigaste förändringarna som har skett under de senaste 10 år. Undersökningen är en kvalitativ och kvantitativ undersökning som använder data från internetet. I undersökningen kommer det också att intervjuas personer som arbetar inom finanssektorn. Resultatet med arbetet följde teorin. Efter undersökningen kan man göra slutsatsen att alla lagförändringar som gällde räntetaket hade en klar orsak som ledde till att de trädde i kraft. Betalningsanmärkningarnas stigning och deras påverkan på lagförändringarna kommer också att tas upp samt COVID-19 pandemins roll i förändringarna.

Detta examensarbete är en processbeskrivning över instuderingen och genomförandet av den nyskrivna musikalen ”Tjugo sekunder”. I det här arbetet beskriver jag de delmoment som en medverkande skådespelare går igenom när hen arbetar med en musikal. Jag beskriver också vad som kan skilja sig i arbetet när man producerar en nyskriven musikal i jämförelse med en redan existerande musikal. Jag behandlar områden som till exempel instudering av manustext, instudering av musik och vad man bör tänka på som skådespelare/sångare när man är med i en musikal. Även hur covid-19 påverkat produktionen behandlas. Syftet med detta arbete är att beskriva en inlärningsprocess, från initialskede till färdig produkt. Med denna beskrivning ger jag läsaren en inblick i produktionen av musikalen “Tjugo sekunder”:s olika faser och vilken kunskap jag fått av att genomgå denna process. Mina forskningsfrågor är följande: Hur skiljer sig inlärningsprocessen då ett original saknas från en process var det redan finns referensmaterial till förfogande? Hur förbereder man sig för övningsperioden? Hur håller man sig mentalt närvarande under föreställningarna? Arbetet behandlar de delmoment som ingår i en musikal från provspel till premiär och om hur man upprätthåller fokuset under föreställningarna. Jag beskriver också hur jag arbetade med inlärningen av manustexten och dess tolkning samt inlärningen av musiken, hur man kan gå till väga för att lära sig nyskriven musik som till exempel med hjälp av ett notskrivningsprogram. Slutligen beskriver jag likheten i arbetssättet mellan en nyskriven musikal och en musikal med redan existerande material som man kan ta referenser från. Skådespelarens skapande av sin karaktär är enligt mig likadan oberoende av existerande referenser eller inte. I min åsikt är musikinstuderingen det enda inlärningsarbetet som skiljer sig mellan nyskrivet och icke nyskrivet. Med nyskrivet så finns musiken inte inspelad vilket betyder att uppfattningen av musikens helhet tar längre tid att lära sig. Tämä oppinäyte on prosessikuvaus vastakirjoitetun musikaalin "Tjugo sekunder":in opiskelusta ja toteutuksesta. Tässä työssä kuvaan niitä osia, joita osallistuva näyttelijä käy läpi työskennellessään musikaalin parissa. Kuvaan myös mitä eroa työkuvassa on, kun tuottaa vasta kirjoitetun musikaalin verrattuna jo olemassa olevaan musikaaliin. Käsittelen esimerkiksi käsikirjoituksen harjoittelua, musiikin harjoittelua ja sitä, mitä sinun pitäisi ajatella näyttelijänä/laulajana musikaalissa. Käsitellään myös sitä, miten Covid-19 vaikutti tuotantoa. Tämän työn tarkoituksena on kuvata oppimisprosessia alkuvaiheesta valmiiseen tuotteeseen. Tällä kuvauksella annan lukijalle käsityksen musikaalin "Tjugo sekunder" tuotannon eri vaiheista ja siitä, mitä tietoa sain tästä prosessista. Tutkimuskysymykseni ovat seuraavat: Miten oppimisprosessi eroaa, kun alkuperäinen puuttuu prosessista, josta on jo saatavilla viitemateriaalia? Miten valmistaudut koulutusjaksoon? Miten pysyt henkisesti läsnä esityksen aikana? Tämä työ käsittelee musikaaliin kuuluvia osia harjoituksista ensi-iltaan ja miten ylläpidät keskittymistä esitysten aikana. Kuvaan myös, kuinka työskentelin käsikirjoitustekstin ja sen tulkinnan oppimisen sekä musiikin oppimisen parissa, miten edetään uuden kirjoitetun musiikin oppimiseen esimerkiksi musiikinkirjoitusohjelman avulla. Lopuksi kuvaan vasta kirjoitetun musikaalin ja musikaalin työskentelytavan samankaltaisuutta jo olemassa olevan materiaalin kanssa, josta voi ottaa referenssejä. Mielestäni näyttelijän luoma hahmonsa on sama riippumatta olemassa olevista viitteistä vai ei. Musiikin opiskelu on mielestäni ainoa oppimistyö, joka eroaa vastakirjoitetun ja ei-vastakirjoitetun välillä. Juuri kirjoitettaessa musiikissa ei löydy äänitteitä, mikä tarkoittaa, että musiikin kokonaisuuden oppiminen kestää kauemmin. This thesis is a process description of the study and implementation of the newly written musical "Tjugo sekunder". In this work, I describe the parts that a participating actor goes through when he works with a musical. I also describe what differs in the work when producing and newly written musical in comparison with an already existing musical. I deal with areas such as rehearsing the script, rehearsing music and what you should think about as an actor/singer when you are in a musical. How Covid-19 affected the production is also treated. The purpose of this work is to describe a learning process, from the initial stage to the finished product. With this description, I give the reader an insight into the production of the musical "Tjugo sekunder"'s different phases and what knowledge I gained from undergoing this process. My research questions are the following: How does the learning process differ when an original is missing from a process where reference material is already available? How do you prepare for the training period? How do you stay mentally present during the performances? The work deals with the parts that are part of a musical from rehearsal to premiere and about how to maintain focus during the performances. I also describe how I worked with the learning of the script text and its interpretation as well as the learning of the music, how to go about learning newly written music, for example with the help of a music writing program. Finally, I describe the similarity in the way of working between a newly written musical and a musical with already existing material from which one can take references. In my opinion, the actor's creation of his character is the same regardless of existing references or not. In my opinion, studying music is the only learning work that differs between newly written and nonnewly written. With newly written, the music is not recorded, which means that the perception of the music, as a whole, takes longer to learn.

Åren 2020–2021 har hela världen drabbats av covid-19 pandemin, vilket gjort att distansarbete är mera aktuellt än någonsin. Det finns olika risker med distansarbete inom bokföringsbranschen, som till exempel säkerhetsrisk. De psykiska riskerna är förknippade med att orka arbeta när allt material och arbete tagits med hem. Syftet med examensarbetet är att undersöka riskerna med distansarbete och hur riskerna hanteras på bokföringsbyråer. Examensarbetet behandlar riskhantering i allmänhet samt riskanalys av risker med distansarbete på bokföringsbyråer. Det behandlar även vad en bokföringsbyrå samt datasäkerhet är för att riskanalysen skall vara noggrann som möjlig. I examensarbetet utförs en kvalitativ undersökning där anställda på tre bokföringsbyråer och en riskanalytiker intervjuas. Intervjun av anställda på bokföringsbyrån handlar främst om distansarbetets regler, möjligheter och risker.

Goal. The purpose of the thesis is to identify, analyze and describe the underlying impact of digitalisation on equality and inequality between students in elementary schools. In addition, the relationship between democracy, participation and digitalisation is researched. Previous studies have shown that there are differences in teachers' and students' digital competence, technological equipment, digitalisation between different cities/schools. Studies have also shown that students' digital equipment and socio-economic background affect students’ academic success. Digital competence is a central part of the curriculum and relevant in today's changing society, as are equality matters. The remote-studies during the covid-19 pandemic and the number of digital tools in everyday life have also increased the need for digital tools in teaching. Methods. The study is a qualitative interview study within the framework of the research project "Digital literacy in development", DigiLi. The project started in the year 2021 and the research process is still active in 2022. The material received includes interviews with teachers in Swedish-speaking schools in Finland. The study uses ten semi-structured in-depth interviews with teachers in grades 5–9. In the interviews the topic of discussion was distance learning and digi-talisation, with a focus on digital resources, changes in teaching content and student participa-tion, student (in)equality, language awareness and collegial work. The audio recordings and transcriptions were analyzed using content analysis. Results and conclusions. The teachers feel that students have access to different digital tools among themselves. The economic situation of families can for example lead to weak internet connection and digital tools. The teachers also gave varying answers to questions about partici-pation in the digital environment; digitalisation and the use of digital tools can both promote democracy and participation in education as well as hinder or suppress it. The conclusions are that students have access to different teaching methods with digital tools between them, which is due to differences in the teachers' digital competence, the school's/municipality's resources and the student's (socio)economic status. The digitalisation of teaching can thus expand the already existing inequalities in society. Mål. Syftet med avhandlingen är att identifiera, analysera och beskriva vilka faktorer som i koppling till digitaliseringen påverkar jämlikhet mellan elever i grundskolan. Dessutom under-söks det kopplingen mellan demokrati, deltagande och digitalisering. Tidigare studier har visat att det förekommer skillnader i lärarnas och elevernas digitala kompetens, teknologisk utrustning, skillnader mellan digitaliseringen i kommuner och även att elevers digitala utrustning och socioekonomisk bakgrund påverkar deras akademiska framgång. Digital kompetens och jämlik-het är båda en central del av läroplanen och aktuellt i dagens föränderliga samhälle. Distansstudierna har dessutom ökat behovet av digitala verktyg i undervisningen. Metoder. Studien är en kvalitativ intervjustudie inom ramen av forskningsprojektet ”Digital litteracitet i utveckling”, DigiLi. Projektet inleddes år 2021 och forskningsprocessen är fortfarande aktiv år 2022. Materialet jag fått av DigiLi innefattar intervjuer med lärare i svenskspråkiga skolor i Finland. Studien använder sig av tio stycken semi-strukturerade djupintervjuer med lärare i årskurs 5–9. I intervjuerna har distansundervisningen och digitaliseringen behandlats med fo-kus på digitala resurser, förändringar i undervisningsinnehåll och elevers deltagande, elevers (o)jämlikhet, språkmedvetenhet och kollegialt arbete. Ljudinspelningarna och transkriberingarna analyserades enligt innehållsanalys. Resultat och slutsatser. Lärarna upplever att elever har tillgång till olika digitala verktyg sinsemellan. Den ekonomiska situationen kan medföra sämre internetuppkoppling och digitala verktyg. Digitalisering och användning av digitala verktyg kan både främja demokrati och deltagande i undervisningen som också hindra eller dämpa det. Slutsatserna är att elever har tillgång till olika undervisningsmetoder med digitala verktyg mellan sig, vilket beror på skillnader i lärarnas digitala kompetens, skolans/kommunens resurser och elevens (socio)ekonomiska status. Digitaliseringen av undervisningen kan därmed öka de redan rådande ojämlikheterna i samhället.