• COVID-19
• Research softwareclose
• Other research productsclose
• SE close
• Swedish close

Bakgrund: Den krävande intensivvårdsmiljön utsätter intensivvårdssjuksköterskor för en hög stress och graden av utbrändhet hos intensivvårdssjuksköterskor är högre än annan vård-och omsorgspersonal. Indirekt exponering till trauma i dessa miljöer kopplat med utbrändhet och minskad tillfredsställelse från empatiskt arbete kan bidra till empatisk utmattning med konsekvenser för personalens hälsa och patientvården. Covid-19 pandemin har utmanat den moderna intensivvården och specialistsjuksköterskor i frontlinjen har belastats med högre arbetsbördor, med ökade risker för empatisk utmattning som följd. Syfte: Att undersöka graden av empatisk utmattning hos intensivvårdssjuksköterskor under en pågående Covid-19 pandemi och jämföra resultatet med tidigare studier. Metod: Studiedesign var en enkätstudie med ett Google forms webb-formulär baserat på självskattningsinstrumentet Professional Quality of Life Scale. Det består av tre delskalor, som på svenska benämns medkänsletillfredsställelse, empatisk utmattning och utbrändhet. Deltagare i studien var 47 intensivvårdssjuksköterskor från Central IVA och Neurologi IVA på Sahlgrenska sjukhuset samt IVA på Mölndals sjukhus. Dataanalys genomfördes med hjälp av SPSS. Resultat: Föreliggande resultat jämfördes med referensdata från 30 studier med sammanlagt 5612 respondenter med skilda professioner inom vård och omsorg. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde observeras vid jämförelse med dessa referensdata för delskalorna medkänsletillfredsställelse och utbrändhet. Däremot var medelvärdet signifikant högre för de 47 IVA sjuksköterskorna beträffande delskalan empatisk utmattning (p <0,00001). Slutsats: Bortfallet i studien är stort vilket medför problem för generalisering. Den relativt stora skillnaden i empatisk utmattning i jämförelse med referensdata indikerar dock att detta bör uppmärksammas vidare i fortsatt forskning om effekterna på arbetsmiljön bland IVA personal under Covid-19 pandemin. Background: The demanding critical care environment exposes critical care nurses to a higher level of stress and the degree of burnout in critical care nurses is higher than other care and nursing staff. Indirect exposure to trauma in these environments coupled with burnout and reduced satisfaction from empathic work can contribute to compassion fatigue with consequences for staff health and patient care. The Covid-19 pandemic has challenged modern critical care and specialist nurses on the front lines have been burdened with higher workloads, with increased risks of developing compassion fatigue as a result. Aim: To measure the degree of compassion fatigue in critical care nurses during an ongoing covid-19 pandemic and compare the results with earlier studies. Method: Study Design was a survey study using a Google Forms web-survey based on the Professional Quality of Life Scale self-assessment tool. It consists of three subscales, namely compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Participants in the study were 47 intensive care nurses from the Central ICU and Neurology ICU at Sahlgrenska Hospital and ICU at Mölndal Hospital. Data analysis was performed using SPSS. Results: The presented results were compared with reference data from 30 studies with a total of 5612 respondents with different professions in healthcare. No statistically significant differences could be observed when compared with reference data for the subscale compassion satisfaction and burnout. On the other hand, the mean value was significantly higher for the 47 ICU nurses regarding the subscale compassion fatigue (p <0.00001). Conclusion: The dropout rate in the study is large, which causes problems for generalization. However, the relatively large difference in compassion fatigue, when compared with reference data, indicates that this should be further noted in future research regarding the effects of the work environment on ICU staff during the Covid-19 pandemic.

Studier visar att internetanvändningen bland den svenska befolkningen fortsätter att växa varje år och har under de senaste tio åren ökat mest för den äldre målgruppen. Trots detta har de flesta applikationer som utvecklas inte tagit hänsyn till seniorer. Detta blir problematiskt då åldrande kan orsaka försämrad fysisk och kognitiv förmåga samt nedsatt syn, vilka gör det svårare att använda applikationerna. Utöver det har ett nytt problem uppkommit på grund av den pågående covid-19- pandemin. Eftersom viruset är mer dödligt med åldern, har det orsakat en ökning av ensamheten bland äldre då social distansering krävs för att bromsa smittan. Det är viktigt för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner, vilket är anledningen till att en videosamtalstjänst anpassad för seniorer är relevant. Detta projekt syftade till att skapa en videosamtalstjänst anpassad till äldres behov och förmågor. Ett resultat framställdes genom att använda en iterativ design- och utvecklingsprocess där en prototyp av applikationen byggdes, testades och utvärderades för varje iteration. Totalt gjordes tre iterationer, där det framställdes en mjukvaruprotoyp i den tredje. Baserat på de tre iterationerna såväl som tidigare studier om design för seniorer, kunde en slutgiltig prototyp utvecklas. Detta är en nästintill komplett applikation där användare kan hantera kontakter, ändra informationen i sin profil och dra nytta av ett fullt fungerande videosamtal. Efter positiv respons från användartesterna blev det uppenbart att videosamtalsapplikationen är anpassad för målgruppen till en godkänd nivå. På grund av tidsbegränsningar kunde dock vissa funktioner inte slutföras. Dessutom blev det svårt att hitta tillräckligt med testare inom målgruppen på grund av tidsbegränsningar såväl som fysiska begränsningar som orsakades av pandemin. Därför måste vidare medverkan med seniorer göras innan produkten kan anses vara helt slutförd.

Violations of democratic standards and use of emergency power to curb the Covid-19 pandemic, has become routine for many of the world's countries during 2020. Excessive use of emergency powers or limiting media freedoms means that Covid-19 could potentially pose a threat to democracies worldwide. An accumulation of smaller actions of democratic backsliding rather than massive revolutions seem to slip under democratic radars – is Covid-19 the perfect camouflage for such measures? Drawing upon the rapidly expanding literature in the area, this study argues for the link between how the impact of extensive cases in Covid-19 in a state has caused increasing violations of democratic standards. The study tests the relationship between Covid-19 and violations towards democratic standards using regression analysis. However, the study finds no empirical evidence that the number of cases of Covid-19 (per capita) correlates with violations towards democratic standards. Instead, states with high as well as low numbers of cases has violated democratic standards during the Covid-19 pandemic, indicating that future research possibly might find evidence that states has been using Covid-19 as a legitimate cover for autocratic processes.

The purpose of our study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work. The study is based on the following two questions; 1) in what way do social workers feel that the implementation of the CRC into Swedish law has influenced their work involving children?, and 2) how do social workers experience their discretion in applying the CRC after the convention became law? This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with six social workers whose tasks involve taking authoritative decisions regarding children. The analysis has two theoretical points of departure, namely; top-down- and bottom-up perspectives, and discretion. The most relevant findings were that social workers had different experiences of how the convention had been implemented at their respective workplaces. The reasons for variation in implementation and the consequences of the lack of implementation could be recognized in four different themes: Guidance by the implementation and application, Discretion by interpretation of the Convention on the Rights of the Child, Children's participation - an already experienced practice and Implementation and application during the covid-19 pandemic. Through our analysis we connected the themes to different reasons for shortcomings in the conditions of a good implementation of a new law. Further, we analyzed the themes through the theory of top-down- and bottom-up, and discretion. Our second finding was that, despite the lack of change in some workplaces, the change that did take place was mostly social, that is, there was an increased feeling of empowerment to put the child first. The change also took a practical shape in the form of new methods and rules. The conclusion of the second finding was that all the changes should be in benefit for children's participation. Over all our findings suggest that the incorporation of CRC as a Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.

Det finns idag en utbredd miljömedvetenhet hos slutkonsumenter och företag vilket bidrar till förbättringar gällande näringslivets miljömässiga hållbarhet. En bransch som står för en stor del av Sveriges miljöpåverkan men som samtidigt är nödvändig för att möjliggöra global handel är transportbranschen. Klimatfrågan inom transportbranschen kan tacklas på olika sätt där en åtgärd som ofta förespråkas är fler järnvägstransporter. Ett transportupplägg som därför i många fall förespråkas av beslutsfattare är intermodala transporter då detta bygger på en kombination av olika transportmedel där järnvägstransporter är centrala. En transportnod som har en väletablerad intermodal logistikanläggning och som dessutom är Skandinaviens största hamn är Göteborgs Hamn. Till följd av det ökade miljöfokuset i samhället ser framtiden ljus ut för de intermodala transporterna i anslutning till Göteborgs Hamn. Det finns dock trender av global karaktär som kan få en påverkan på dessa intermodala transporters framväxt. Dessutom kan covid-19-pandemin påverka hur dessa globala trender utvecklas vilket i sin tur kan ha en påverkan på de intermodala transporterna. Alla dessa aspekter skapar en osäkerhet kring hur intermodala transporter kommer att kunna vidareutvecklas och det är just detta som denna studie handlar om. Syftet med arbetet är således att identifiera och undersöka hur aktuella trender kan påverka förutsättningarna för fortsatta intermodala tågtransporter till och från Göteborgs Hamn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och består dels av litteraturstudier och dels av semistrukturerade intervjuer. Till intervjuerna valdes olika aktörer inom transportbranschen med någon koppling till Göteborgs Hamn. Detta för att kunna göra en genomgående analys av trenders påverkan på intermodala transporter utifrån olika perspektiv. Baserat på tidigare forskning inom ämnet samt de genomförda intervjuerna kunde flertalet trender med påverkan på intermodala transporter identifieras. Studien visade på svårigheter att hantera ryckigheter och ojämna godsflöden i intermodala transportkedjor. Denna problematik kan dock reduceras med infrastrukturinvesteringar och effektiv materialhantering vilket är enklare att uppnå med hjälp av dagens teknik. Vidare var förändrade kostnad-och avgiftsstrukturer också trender som identifierades som problematiska. Problematiken som är kopplad till dessa trender har dessutom förstärkts något till följd av covid-19-pandemin. Dessa kostnadsstrukturer kan missgynna de intermodala transporterna och i syfte att främja de intermodala transporterna bör dessa strukturer justeras. Synen på trenderna och dess eventuella problematik varierade dock mellan aktörerna vilket visar på en splittring inom transportbranschen. Trots detta kunde slutsatsen dras att det finns en gemensam vilja inom branschen att samarbeta aktörer emellan vilket även beskrivs som en förutsättning för välfungerande intermodala transporter.

Regular quizzing is a common feature of all levels of education and with increasing digitalization of education, especially in the wake of the covid-19 pandemic, tools used to quiz and test students will inevitably have to catch up. This study attempted to explore the use of self-marking digital quizzes administered as a part of regular lesson activites by comparing two groups of students of 17 (the test group) and 21 (the control group) students respectively. The test group were given regular quizzes (6 quizzes over a 9 week period) while the control group had lessons as before and quiz results were compared with both preceeding and proceeding test results, as well as with the results of the control group. Student quiz results were found to correlate very strongly with performance on both the preceeding (r(17) = .79, p = .00017) and proceeding (r(17) = .73, p = .00083) tests, indicating that the quizzes can indeed serve as an indicator of student learning progression. Comparing the results on the proceeding test with the preceeding test, however, showed an unexpected across-the-board decrease in results in both the test- and the controlgroup. Potential reasons for this unexpected result are discussed, including the unique circumstances of the proceeding test and also some student quiz-taking strategies that can possibly have a detrimental effect on learning. Implications for the teaching profession and also possible directions for future research are discussed.

Syfte: Studiens syfte är att förstå varför unga vuxna väljer att inte ta del av nyheter. Teori: Vad är en nyhet, vad är en nyhetsundvikare, användningsteorin och OMA-modellen. Metod: Kvalitativ forskningsintervju. Material: Nio intervjuer med nyhetsundvikare i åldrarna 20–30 år. Resultat: Begreppet nyhetsundvikare är möjligtvis inte en passande beskrivning av gruppen, detta enligt deras egna resonemang samt att begreppet saknar en tydlig definition. Det finns svårigheter kring att kategorisera respondenternas nyhetskonsumtion som avsiktlig eller oavsiktlig. Det finns varken ett högt förtroende eller en stor mediemisstro för nyhetsrapporteringen och det har inte heller någon direkt påverkan på gruppens nyhetskonsumtion. Nyhetskonsumtionen har ökat i samband med covid-19 och gruppen som generellt sett visade sig vara omotiverade och ointresserade av nyheter, visade ett ökat intresse kring att ta del av mer nyheter i framtiden. Studiens resultat visade också att respondenterna är en grupp som inte tidigare har reflekterat speciellt mycket kring sin nyhetskonsumtion.

På grund av spridningen av Covid-19 viruset uppmanade Folkhälsomyndigheten den 17 mars 2020 universiteten att ställa om undervisningen till att bedrivas på distans. Redan innan coronapandemin präglades universitetslärarnas arbete av en relativt hög flexibilitet gällande var, när och hur de utför sitt arbete. Mot denna bakgrund har lärarnas flexibla arbete ytterligare ställts på sin spets, varav syftet med denna studie är att undersöka deras upplevelse av hur det ofrivilliga distansarbetet har påverkat arbetssituationen. Studien utgår från två tematiska områden varav det första är hur lärarnas arbetsrelaterade krav, kontroll och sociala stöd har påverkats. Det andra temat fokuserar på gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv. Empirin har samlats in med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod genom tio semistrukturella intervjuer med universitetslärare från Göteborgs universitet. Resultatet bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell och Clarks (2000) gränsteori. Detta teoretiska ramverk har tillsammans med ett urval av tidigare forskning använts för att tolka och förklara lärarnas upplevelser av den nya arbetssituationen samt gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv. Studien visar att det påtvingade distansarbetet genom dess oberoende av tid och rum i kombination med lärarnas initialt gränslösa arbetsvillkor genererat både ökade möjligheter och risker. Detta i form av möjliggörandet att få ihop livspusslet samtidigt som det kan innebära en högre risk för obalans mellan privatliv och arbetsliv. Huvudsakligen upplever respondenterna de arbetsrelaterade kraven som oförändrade trots att de tvingats att snabbt ställa om arbetet och digitalisera undervisningen. Flertalet verkar grunda de löst hållna kraven som präglar yrket på upplevelsen av yttre förväntningar i kombination med inre förväntningar. Majoriteten av respondenterna upplever egenkontrollen som fortsatt hög och oförändrad, även om några efterfrågar mer tid för att nyttja potentialen i distansundervisningen och höja kvaliteten i den undervisningsformen. Trots möjligheter till interaktion med kollegor och chefer upplever merparten av de intervjuade lärarna att det sociala stödet har påverkats negativt. Något som framför allt har minskat är den informella kommunikationen. Kontakten med studenterna beskrivs också som en viktig del och även den upplevs ha försämrats. Vidare framgår hur det minskade sociala stödet beskrivs inverka negativt på både kvaliteten och inspirationen i respondenternas arbete. På grund av att lärarna arbetar hemifrån har den fysiska gränsen mellan privatliv och arbetsliv gått förlorad och som för majoriteten har resulterat i en negativ påverkan på gränsdragningen. Den tidsmässiga gränsen ses emellertid som likvärdig av de flesta, vilket kan tänkas förklaras genom att de sedan tidigare kunnat bestämma när arbetet ska förläggas. Den psykologiska gränsen har däremot utmanats för många. Flertalet lärare, framför allt de med barn i hemmet, beskriver i synnerhet hur privatlivets tankar nu tenderar att spilla över på arbetslivet. För att balansera privatliv och arbetsliv kan två huvudstrategier antas, segmentering och integrering, vilka representerar i vilken utsträckning en individ vill hålla isär privatliv och arbetsliv. Majoriteten av lärarna föredrog segmenteringsstrategin varav de med barn i hemmet tenderade att segmentera medan de utan barn i hemmet huvudsakligen integrerade. Med anledning av de gränslösa arbetsvillkoren och att flertalet identifierar sig med sitt yrke gör detta dock att inslag av integrering återfinns hos samtliga respondenter.

This study examines whether ESG score has affected trading volume in Swedish stocks during the Covid-19 pandemic through a quantitative method. A growing importance for environment and social responsibilities has led to companies and investors embracing a more sustainable behavior, why the impact of ESG score on investors behavior is of interest. The study has been done by conducting two portfolios; one consisting of 10 companies with low ESG score, and one containing 10 companies with high ESG score. These portfolios have been compared through two statistical models to see if there is a significant difference in trading volume between these two portfolios during a specified Covid-19 period, in comparison to a control period. The null hypothesis state that there is no significant difference in trading volume between periods within the portfolios, and the alternative hypothesis state that there is a significant difference in trading volume between periods within portfolios. The result of this study allows us to reject the null hypothesis and therefore confirm a significant difference in the change in trading volume between the portfolio with high ESG score and the portfolio with low ESG score during the Covid-19 pandemic in comparison to the control period. According to the studies result the portfolio containing high ESG score companies is experiencing a significantly lower change in the trading volume (38.24 %) compared to the portfolio containing low ESG score companies (114.00 %) when we go from the control period to the Covid-19 period Denna studie undersöker huruvida ESG-betyg har haft en effekt på handelsvolymen inom svenska bolags aktier, under Covid-19. En växande betydelse för miljömässiga och sociala aspekter har lett till att företag och investerare i större utsträckning förespråkar ett hållbart förhållningssätt. Detta leder vidare till att mått som värderar företags prestation inom dessa aspekter blivit av intresse. Ett sådant mått är ESG-betyg och i denna studie undersöks huruvida detta betyg haft en effekt hos investerare och i förläggningen handelsvolymen under en volatil marknadssituation, Covid-19. Studien är gjord genom en kvantitativ metod där vi konstruerat två portföljer, en innehållande 10 bolag med låga ESG-betyg och en innehållande bolag med höga ESG-betyg. Dessa portföljers handelsvolymer har sedan blivit jämförda genom två statistiska modeller för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i handelsvolymen mellan dessa två portföljer under en specificerad Covid-19 period, relativt en kontrollperiod. Studiens nollhypotes påstår att det inte är signifikant skillnad i handelsvolymen mellan perioderna inom portföljerna, medan den alternativa hypotesen påstår att det är signifikant skillnad. Resultatet av studien tillåter oss att förkasta nollhypotesen och bekräftar därmed att det finns en signifikant skillnad i förändringen i handelsvolymen mellan portföljen med höga ESG-betyg (38.24 %) relativt portföljen med låga ESG-betyg (114.00 %) när vi går från studiens kontrollperiod till dess specificerade Covid-19 period

Till följd av digitaliseringens utveckling och Covid-19, så har introduceringen av digitala vårdapplikationer fått ett stort genomslag på den svenska marknaden. De privata aktörerna var bland de första att kunna erbjuda konsumenter vård via digitala vårdapplikationer och i syfte att minimera vårdköerna, och öka tillgängligheten inom primärvården, subventionerade regionerna dessa besök. Under omorganiseringen i samband med Covid-19, utökade primärvården sitt arbete med digital vård, både i antal användare och tillgängliga tjänster. Samtidigt har det riktats en del kritik gentemot digital vård, framförallt när det kommer till subventionerna, kvalitetsbrister samt det ökade antalet vårdmöten gällande onödig vård. Syftet med denna studie är således att undersöka huruvida digitala vårdapplikationer är en avlastning, eller belastning för den svenska primärvården med avseende på ekonomi, väntetider samt vårdkvalité. Detta besvaras genom systematic combining först med en empirisk litteraturstudie rörande tidigare forskning, därefter av en intervjustudie med aktörer inom den offentliga vården. För att kunna sätta detta i relation till organisationsteori så användes teorier inom institutionell teori, byråkratiska system, digitalisering, samt snabbkapitalism. Resultatet av studien visar att den offentliga vården under Covid-19 har utökat sin användning av digital vård. Därav ser de inom den offentliga vården en stor utvecklingspotential för dessa tjänster även efter att coronapandemin ebbat ut. Ur ett ekonomiskt perspektiv så förelåg subventionerna primärt att vara en belastning för den offentliga vården, men efter att en reduceringen av subventionerna genomfördes så var detta inte längre ett problem. Den offentliga vården anser istället att digitala vårdtjänster både kan vara ekonomiskt fördelaktiga, samt att de med effektiviserade vårdmöten kan leda till minskade vårdköer. Gällande kvaliteten så saknas det fortfarande tillräckligt med forskning och underlag för att helt kunna besvara om digital vård kan säkerställa en högre kvalitet.