Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to COVID-19. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
119 Research products, page 1 of 12

  • COVID-19
  • Research software
  • Other research products
  • Open Access
  • SE
  • Swedish
  • COVID-19

10
arrow_drop_down
Relevance
arrow_drop_down
  • Other research product . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    KALLDAL, HANNA; KARLKVIST, DANIEL; KHADEMI, THEODOR; LAM, CHARLIE; REPO WECKLAUF, ROBIN; WAHLBERG, ANDRÉ;
    Country: Sweden

    Studier visar att internetanvändningen bland den svenska befolkningen fortsätter att växa varje år och har under de senaste tio åren ökat mest för den äldre målgruppen. Trots detta har de flesta applikationer som utvecklas inte tagit hänsyn till seniorer. Detta blir problematiskt då åldrande kan orsaka försämrad fysisk och kognitiv förmåga samt nedsatt syn, vilka gör det svårare att använda applikationerna. Utöver det har ett nytt problem uppkommit på grund av den pågående covid-19- pandemin. Eftersom viruset är mer dödligt med åldern, har det orsakat en ökning av ensamheten bland äldre då social distansering krävs för att bromsa smittan. Det är viktigt för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner, vilket är anledningen till att en videosamtalstjänst anpassad för seniorer är relevant. Detta projekt syftade till att skapa en videosamtalstjänst anpassad till äldres behov och förmågor. Ett resultat framställdes genom att använda en iterativ design- och utvecklingsprocess där en prototyp av applikationen byggdes, testades och utvärderades för varje iteration. Totalt gjordes tre iterationer, där det framställdes en mjukvaruprotoyp i den tredje. Baserat på de tre iterationerna såväl som tidigare studier om design för seniorer, kunde en slutgiltig prototyp utvecklas. Detta är en nästintill komplett applikation där användare kan hantera kontakter, ändra informationen i sin profil och dra nytta av ett fullt fungerande videosamtal. Efter positiv respons från användartesterna blev det uppenbart att videosamtalsapplikationen är anpassad för målgruppen till en godkänd nivå. På grund av tidsbegränsningar kunde dock vissa funktioner inte slutföras. Dessutom blev det svårt att hitta tillräckligt med testare inom målgruppen på grund av tidsbegränsningar såväl som fysiska begränsningar som orsakades av pandemin. Därför måste vidare medverkan med seniorer göras innan produkten kan anses vara helt slutförd.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Possnert, Samuel; Rahmani, Baback;
    Country: Sweden

    Bakgrund: Den krävande intensivvårdsmiljön utsätter intensivvårdssjuksköterskor för en hög stress och graden av utbrändhet hos intensivvårdssjuksköterskor är högre än annan vård-och omsorgspersonal. Indirekt exponering till trauma i dessa miljöer kopplat med utbrändhet och minskad tillfredsställelse från empatiskt arbete kan bidra till empatisk utmattning med konsekvenser för personalens hälsa och patientvården. Covid-19 pandemin har utmanat den moderna intensivvården och specialistsjuksköterskor i frontlinjen har belastats med högre arbetsbördor, med ökade risker för empatisk utmattning som följd. Syfte: Att undersöka graden av empatisk utmattning hos intensivvårdssjuksköterskor under en pågående Covid-19 pandemi och jämföra resultatet med tidigare studier. Metod: Studiedesign var en enkätstudie med ett Google forms webb-formulär baserat på självskattningsinstrumentet Professional Quality of Life Scale. Det består av tre delskalor, som på svenska benämns medkänsletillfredsställelse, empatisk utmattning och utbrändhet. Deltagare i studien var 47 intensivvårdssjuksköterskor från Central IVA och Neurologi IVA på Sahlgrenska sjukhuset samt IVA på Mölndals sjukhus. Dataanalys genomfördes med hjälp av SPSS. Resultat: Föreliggande resultat jämfördes med referensdata från 30 studier med sammanlagt 5612 respondenter med skilda professioner inom vård och omsorg. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde observeras vid jämförelse med dessa referensdata för delskalorna medkänsletillfredsställelse och utbrändhet. Däremot var medelvärdet signifikant högre för de 47 IVA sjuksköterskorna beträffande delskalan empatisk utmattning (p <0,00001). Slutsats: Bortfallet i studien är stort vilket medför problem för generalisering. Den relativt stora skillnaden i empatisk utmattning i jämförelse med referensdata indikerar dock att detta bör uppmärksammas vidare i fortsatt forskning om effekterna på arbetsmiljön bland IVA personal under Covid-19 pandemin. Background: The demanding critical care environment exposes critical care nurses to a higher level of stress and the degree of burnout in critical care nurses is higher than other care and nursing staff. Indirect exposure to trauma in these environments coupled with burnout and reduced satisfaction from empathic work can contribute to compassion fatigue with consequences for staff health and patient care. The Covid-19 pandemic has challenged modern critical care and specialist nurses on the front lines have been burdened with higher workloads, with increased risks of developing compassion fatigue as a result. Aim: To measure the degree of compassion fatigue in critical care nurses during an ongoing covid-19 pandemic and compare the results with earlier studies. Method: Study Design was a survey study using a Google Forms web-survey based on the Professional Quality of Life Scale self-assessment tool. It consists of three subscales, namely compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Participants in the study were 47 intensive care nurses from the Central ICU and Neurology ICU at Sahlgrenska Hospital and ICU at Mölndal Hospital. Data analysis was performed using SPSS. Results: The presented results were compared with reference data from 30 studies with a total of 5612 respondents with different professions in healthcare. No statistically significant differences could be observed when compared with reference data for the subscale compassion satisfaction and burnout. On the other hand, the mean value was significantly higher for the 47 ICU nurses regarding the subscale compassion fatigue (p <0.00001). Conclusion: The dropout rate in the study is large, which causes problems for generalization. However, the relatively large difference in compassion fatigue, when compared with reference data, indicates that this should be further noted in future research regarding the effects of the work environment on ICU staff during the Covid-19 pandemic.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Johansson, Tyra; Nässlander Örninge, My;
    Country: Sweden

    The purpose of our study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work. The study is based on the following two questions; 1) in what way do social workers feel that the implementation of the CRC into Swedish law has influenced their work involving children?, and 2) how do social workers experience their discretion in applying the CRC after the convention became law? This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with six social workers whose tasks involve taking authoritative decisions regarding children. The analysis has two theoretical points of departure, namely; top-down- and bottom-up perspectives, and discretion. The most relevant findings were that social workers had different experiences of how the convention had been implemented at their respective workplaces. The reasons for variation in implementation and the consequences of the lack of implementation could be recognized in four different themes: Guidance by the implementation and application, Discretion by interpretation of the Convention on the Rights of the Child, Children's participation - an already experienced practice and Implementation and application during the covid-19 pandemic. Through our analysis we connected the themes to different reasons for shortcomings in the conditions of a good implementation of a new law. Further, we analyzed the themes through the theory of top-down- and bottom-up, and discretion. Our second finding was that, despite the lack of change in some workplaces, the change that did take place was mostly social, that is, there was an increased feeling of empowerment to put the child first. The change also took a practical shape in the form of new methods and rules. The conclusion of the second finding was that all the changes should be in benefit for children's participation. Over all our findings suggest that the incorporation of CRC as a Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Rogestedt, Josefina; Karlsson, Josefine;
    Country: Sweden

    Det finns idag en utbredd miljömedvetenhet hos slutkonsumenter och företag vilket bidrar till förbättringar gällande näringslivets miljömässiga hållbarhet. En bransch som står för en stor del av Sveriges miljöpåverkan men som samtidigt är nödvändig för att möjliggöra global handel är transportbranschen. Klimatfrågan inom transportbranschen kan tacklas på olika sätt där en åtgärd som ofta förespråkas är fler järnvägstransporter. Ett transportupplägg som därför i många fall förespråkas av beslutsfattare är intermodala transporter då detta bygger på en kombination av olika transportmedel där järnvägstransporter är centrala. En transportnod som har en väletablerad intermodal logistikanläggning och som dessutom är Skandinaviens största hamn är Göteborgs Hamn. Till följd av det ökade miljöfokuset i samhället ser framtiden ljus ut för de intermodala transporterna i anslutning till Göteborgs Hamn. Det finns dock trender av global karaktär som kan få en påverkan på dessa intermodala transporters framväxt. Dessutom kan covid-19-pandemin påverka hur dessa globala trender utvecklas vilket i sin tur kan ha en påverkan på de intermodala transporterna. Alla dessa aspekter skapar en osäkerhet kring hur intermodala transporter kommer att kunna vidareutvecklas och det är just detta som denna studie handlar om. Syftet med arbetet är således att identifiera och undersöka hur aktuella trender kan påverka förutsättningarna för fortsatta intermodala tågtransporter till och från Göteborgs Hamn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och består dels av litteraturstudier och dels av semistrukturerade intervjuer. Till intervjuerna valdes olika aktörer inom transportbranschen med någon koppling till Göteborgs Hamn. Detta för att kunna göra en genomgående analys av trenders påverkan på intermodala transporter utifrån olika perspektiv. Baserat på tidigare forskning inom ämnet samt de genomförda intervjuerna kunde flertalet trender med påverkan på intermodala transporter identifieras. Studien visade på svårigheter att hantera ryckigheter och ojämna godsflöden i intermodala transportkedjor. Denna problematik kan dock reduceras med infrastrukturinvesteringar och effektiv materialhantering vilket är enklare att uppnå med hjälp av dagens teknik. Vidare var förändrade kostnad-och avgiftsstrukturer också trender som identifierades som problematiska. Problematiken som är kopplad till dessa trender har dessutom förstärkts något till följd av covid-19-pandemin. Dessa kostnadsstrukturer kan missgynna de intermodala transporterna och i syfte att främja de intermodala transporterna bör dessa strukturer justeras. Synen på trenderna och dess eventuella problematik varierade dock mellan aktörerna vilket visar på en splittring inom transportbranschen. Trots detta kunde slutsatsen dras att det finns en gemensam vilja inom branschen att samarbeta aktörer emellan vilket även beskrivs som en förutsättning för välfungerande intermodala transporter.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Klint, Emma;
    Country: Sweden

    Violations of democratic standards and use of emergency power to curb the Covid-19 pandemic, has become routine for many of the world's countries during 2020. Excessive use of emergency powers or limiting media freedoms means that Covid-19 could potentially pose a threat to democracies worldwide. An accumulation of smaller actions of democratic backsliding rather than massive revolutions seem to slip under democratic radars – is Covid-19 the perfect camouflage for such measures? Drawing upon the rapidly expanding literature in the area, this study argues for the link between how the impact of extensive cases in Covid-19 in a state has caused increasing violations of democratic standards. The study tests the relationship between Covid-19 and violations towards democratic standards using regression analysis. However, the study finds no empirical evidence that the number of cases of Covid-19 (per capita) correlates with violations towards democratic standards. Instead, states with high as well as low numbers of cases has violated democratic standards during the Covid-19 pandemic, indicating that future research possibly might find evidence that states has been using Covid-19 as a legitimate cover for autocratic processes.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Bernler, Albin; Andreasson, Karl;
    Country: Sweden

    Teleworking has become a more prevalent way of working for many organizations. As technology evolves employees are provided with more advanced ways of working physically separated from the workplace while still being able to do their work. While giving employees more flexibility in their work, it may also affect their ability to get support from other employees or managers. In light of the recent Covid-19 outbreak some organizations have to resort to more teleworking among their employees. This provides an ample opportunity to study how teleworking is conducted within organizations. Previous research have presented inconclusive data regarding the effects of teleworking on the employees wellbeing. With some presenting positive results in that it provides a greater degree of freedom and ability to decide for yourself. While others have seen that the ability to get support from their peers in the workplace is hindered. This study aims to examine in what ways teleworking affect employees ability to cope with their psychosocial work environment. But also, in what ways managers can help contribute to a positive psychosocial work environment, when work more and more moves out of the traditional workplace to one more focused on different ways and degrees of teleworking. In the case of this study a nationwide, state owned organization has been examined. The organization in question is in the process of establishing Activity based workplace (ABW) which in turn also contribute to a distance between managers and employees. The study draws on data from eight interviews with both managers and employees regarding their experiences with teleworking and ABW, focusing on how they relate to Karasek and Theorells (1990) framework regarding demand, control and social support. This was then analyzed with this framework in mind to get a better understanding of what dimensions affect the psychosocial work environment of the employees. The results show that while teleworking give the employees a greater degree of freedom in deciding when and how their work is conducted it might disrupt the everyday communication that can provide support regarding both work related questions as well as emotional support. The managers also have a harder time catching on to potential problems that may arise when employees are not present at the workplace. These factors combined puts more pressure on the employee to take care of their own work environment.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Johansson, Ellen; Peterson, Renée;
    Country: Sweden

    På grund av spridningen av Covid-19 viruset uppmanade Folkhälsomyndigheten den 17 mars 2020 universiteten att ställa om undervisningen till att bedrivas på distans. Redan innan coronapandemin präglades universitetslärarnas arbete av en relativt hög flexibilitet gällande var, när och hur de utför sitt arbete. Mot denna bakgrund har lärarnas flexibla arbete ytterligare ställts på sin spets, varav syftet med denna studie är att undersöka deras upplevelse av hur det ofrivilliga distansarbetet har påverkat arbetssituationen. Studien utgår från två tematiska områden varav det första är hur lärarnas arbetsrelaterade krav, kontroll och sociala stöd har påverkats. Det andra temat fokuserar på gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv. Empirin har samlats in med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod genom tio semistrukturella intervjuer med universitetslärare från Göteborgs universitet. Resultatet bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell och Clarks (2000) gränsteori. Detta teoretiska ramverk har tillsammans med ett urval av tidigare forskning använts för att tolka och förklara lärarnas upplevelser av den nya arbetssituationen samt gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv. Studien visar att det påtvingade distansarbetet genom dess oberoende av tid och rum i kombination med lärarnas initialt gränslösa arbetsvillkor genererat både ökade möjligheter och risker. Detta i form av möjliggörandet att få ihop livspusslet samtidigt som det kan innebära en högre risk för obalans mellan privatliv och arbetsliv. Huvudsakligen upplever respondenterna de arbetsrelaterade kraven som oförändrade trots att de tvingats att snabbt ställa om arbetet och digitalisera undervisningen. Flertalet verkar grunda de löst hållna kraven som präglar yrket på upplevelsen av yttre förväntningar i kombination med inre förväntningar. Majoriteten av respondenterna upplever egenkontrollen som fortsatt hög och oförändrad, även om några efterfrågar mer tid för att nyttja potentialen i distansundervisningen och höja kvaliteten i den undervisningsformen. Trots möjligheter till interaktion med kollegor och chefer upplever merparten av de intervjuade lärarna att det sociala stödet har påverkats negativt. Något som framför allt har minskat är den informella kommunikationen. Kontakten med studenterna beskrivs också som en viktig del och även den upplevs ha försämrats. Vidare framgår hur det minskade sociala stödet beskrivs inverka negativt på både kvaliteten och inspirationen i respondenternas arbete. På grund av att lärarna arbetar hemifrån har den fysiska gränsen mellan privatliv och arbetsliv gått förlorad och som för majoriteten har resulterat i en negativ påverkan på gränsdragningen. Den tidsmässiga gränsen ses emellertid som likvärdig av de flesta, vilket kan tänkas förklaras genom att de sedan tidigare kunnat bestämma när arbetet ska förläggas. Den psykologiska gränsen har däremot utmanats för många. Flertalet lärare, framför allt de med barn i hemmet, beskriver i synnerhet hur privatlivets tankar nu tenderar att spilla över på arbetslivet. För att balansera privatliv och arbetsliv kan två huvudstrategier antas, segmentering och integrering, vilka representerar i vilken utsträckning en individ vill hålla isär privatliv och arbetsliv. Majoriteten av lärarna föredrog segmenteringsstrategin varav de med barn i hemmet tenderade att segmentera medan de utan barn i hemmet huvudsakligen integrerade. Med anledning av de gränslösa arbetsvillkoren och att flertalet identifierar sig med sitt yrke gör detta dock att inslag av integrering återfinns hos samtliga respondenter.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Lennartsson, Amalie; Blomström, Helena;
    Country: Sweden

    Till följd av digitaliseringens utveckling och Covid-19, så har introduceringen av digitala vårdapplikationer fått ett stort genomslag på den svenska marknaden. De privata aktörerna var bland de första att kunna erbjuda konsumenter vård via digitala vårdapplikationer och i syfte att minimera vårdköerna, och öka tillgängligheten inom primärvården, subventionerade regionerna dessa besök. Under omorganiseringen i samband med Covid-19, utökade primärvården sitt arbete med digital vård, både i antal användare och tillgängliga tjänster. Samtidigt har det riktats en del kritik gentemot digital vård, framförallt när det kommer till subventionerna, kvalitetsbrister samt det ökade antalet vårdmöten gällande onödig vård. Syftet med denna studie är således att undersöka huruvida digitala vårdapplikationer är en avlastning, eller belastning för den svenska primärvården med avseende på ekonomi, väntetider samt vårdkvalité. Detta besvaras genom systematic combining först med en empirisk litteraturstudie rörande tidigare forskning, därefter av en intervjustudie med aktörer inom den offentliga vården. För att kunna sätta detta i relation till organisationsteori så användes teorier inom institutionell teori, byråkratiska system, digitalisering, samt snabbkapitalism. Resultatet av studien visar att den offentliga vården under Covid-19 har utökat sin användning av digital vård. Därav ser de inom den offentliga vården en stor utvecklingspotential för dessa tjänster även efter att coronapandemin ebbat ut. Ur ett ekonomiskt perspektiv så förelåg subventionerna primärt att vara en belastning för den offentliga vården, men efter att en reduceringen av subventionerna genomfördes så var detta inte längre ett problem. Den offentliga vården anser istället att digitala vårdtjänster både kan vara ekonomiskt fördelaktiga, samt att de med effektiviserade vårdmöten kan leda till minskade vårdköer. Gällande kvaliteten så saknas det fortfarande tillräckligt med forskning och underlag för att helt kunna besvara om digital vård kan säkerställa en högre kvalitet.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Liljevall, Amanda; Martinsson, Malvina;
    Country: Sweden

    This study examines whether ESG score has affected trading volume in Swedish stocks during the Covid-19 pandemic through a quantitative method. A growing importance for environment and social responsibilities has led to companies and investors embracing a more sustainable behavior, why the impact of ESG score on investors behavior is of interest. The study has been done by conducting two portfolios; one consisting of 10 companies with low ESG score, and one containing 10 companies with high ESG score. These portfolios have been compared through two statistical models to see if there is a significant difference in trading volume between these two portfolios during a specified Covid-19 period, in comparison to a control period. The null hypothesis state that there is no significant difference in trading volume between periods within the portfolios, and the alternative hypothesis state that there is a significant difference in trading volume between periods within portfolios. The result of this study allows us to reject the null hypothesis and therefore confirm a significant difference in the change in trading volume between the portfolio with high ESG score and the portfolio with low ESG score during the Covid-19 pandemic in comparison to the control period. According to the studies result the portfolio containing high ESG score companies is experiencing a significantly lower change in the trading volume (38.24 %) compared to the portfolio containing low ESG score companies (114.00 %) when we go from the control period to the Covid-19 period Denna studie undersöker huruvida ESG-betyg har haft en effekt på handelsvolymen inom svenska bolags aktier, under Covid-19. En växande betydelse för miljömässiga och sociala aspekter har lett till att företag och investerare i större utsträckning förespråkar ett hållbart förhållningssätt. Detta leder vidare till att mått som värderar företags prestation inom dessa aspekter blivit av intresse. Ett sådant mått är ESG-betyg och i denna studie undersöks huruvida detta betyg haft en effekt hos investerare och i förläggningen handelsvolymen under en volatil marknadssituation, Covid-19. Studien är gjord genom en kvantitativ metod där vi konstruerat två portföljer, en innehållande 10 bolag med låga ESG-betyg och en innehållande bolag med höga ESG-betyg. Dessa portföljers handelsvolymer har sedan blivit jämförda genom två statistiska modeller för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i handelsvolymen mellan dessa två portföljer under en specificerad Covid-19 period, relativt en kontrollperiod. Studiens nollhypotes påstår att det inte är signifikant skillnad i handelsvolymen mellan perioderna inom portföljerna, medan den alternativa hypotesen påstår att det är signifikant skillnad. Resultatet av studien tillåter oss att förkasta nollhypotesen och bekräftar därmed att det finns en signifikant skillnad i förändringen i handelsvolymen mellan portföljen med höga ESG-betyg (38.24 %) relativt portföljen med låga ESG-betyg (114.00 %) när vi går från studiens kontrollperiod till dess specificerade Covid-19 period

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Oskarsson, Albin;
    Country: Sweden

    Coronapandemin prövar hur förvaltningar klarar av att hantera en krissituation. Eftersom tidigare forskning är enig om att professionella förvaltningar är effektivare än politiserade under normala omständigheter, är det rimligt att vi intuitivt drar slutsatsen att det påståendet även ska gälla under krissituationer. Det finns däremot både empiriska och teoretiska tecken som tyder på motsatsen, det vill säga att professionella förvaltningar inte hanterat coronapandemin effektivt. Den här uppsatsens syfte är därmed att undersöka om professionella förvaltningar i tider av kris är effektivare än politiserade förvaltningar. Detta kommer göras genom en tvärsnittsstudie mellan länders grad av professionalism och länders totala antal döda per 10 000 invånare i covid-19. Vidare kommer även graden av professionalism ställas mot antalet döda i första, andra och tredje vågen av covid-19. Undersökningens huvudsakliga dataunderlag är QoG Expert Survey III (2020) och data från John Hopkins Universitetssjukhus (2021). För att testa undersökningens resultats tillförlitlighet, kommer även undersökningen genomföras med data från QoG Expert Survey II (2015). Resultaten från föreliggande undersökning visar att det kvarstår en osäkerhet kring vilka förvaltningar som har hanterat pandemin effektivt, då de flesta av resultaten saknar statistisk signifikans. Det finns dock undantag, då vissa analyser uppvisar signifikans. Dessa analyser indikerar på att förvaltningar med en högre grad av professionalism har hanterat pandemin effektivare. Den här uppsatsen implicerar därmed att vidare undersökningar krävs för att reda ut frågan om vilka förvaltningar som de facto är effektivast i tider av kris.