• COVID-19
• Research softwareclose
• Other research productsclose
• 2013-2022close
• Open Access close
• Other ORP type close
• SE close
• COVID-19 close

This white paper contains six policy ideas that may help countries in coping with theCOVID-19 pandemic. The paper focuses on policies that can slow down the spread of the disease, better protect high-risk groups and leverage that a large part of the labor force is idle. For each policy idea, we describe the problem it is meant to solve, what may be leveraged to solve it, and a brief analysis of benefits and risks.

By disrupting investment, supply chains and technology diffusion, COVID-19 may harm renewables more than coal, but still weaken coal lock-in in developing countries. To enable new low-carbon energy choices, international flows of low-carbon technology and policy expertise must quickly re-emerge.

Publication dans le blog du Posoc19 (Pouvoirs et sociétés face au Covid-19); D'où vient la frugalité en politique ? Retour sur les négociations du sommet européen sur le plan de relance par Christophe Premat Au moment où le sommet européen aborde la question de la relance de l'économie suite aux effets de la pandémie du Covid-19, un mot revient fréquemment dans la presse française et francophone, l'adjectif "frugal". En effet, les États "frugaux" désignent les gouvernements qui contestent l'idée d'une subvention de 750 milliards d'euros pour relancer les économies, il s'agit des gouvernements de l'Autriche, de la Suède, du Danemark et des Pays-Bas rejoints par la Finlande. Au-delà de cette résistance venant du Nord de l'Europe, il est intéressant de relever ce terme qui semble introduire un clivage entre États soucieux de la stabilité budgétaire et États privilégiant la relance quel que soit le prix. Nous proposons ici de nous appuyer sur l'analyse du discours pour comprendre la circulation de ce terme qui devient une étiquette bien commode au moment où des compromis se dessinent. Dans le dictionnaire de l'Académie française, la frugalité est un mot français datant du 14e siècle et signifiant "modération, sobriété". Grosso modo, cette notion est liée à la récolte de fruits ce qui signifie qu'une personne ne consomme que ce qu'elle a récolté. Il ne s'agit pas de spéculer sur des récoltes à venir, mais bien de mettre en relation recettes et dépenses. L'adjectif frugal a une origine plus tardive, attestée au XVIe siècle et désigne un comportement où on se contente de mets simples. On voit donc dans cette dichotomie un décalage entre des pays affichant des ambitions fortes et des pays soucieux de ne pas laisser creuser les déficits. Ces États du Nord, protestants sur le plan culturel, émettent des réserves sérieuses quant à ce plan inédit de relance qui demanderait un amortissement sur des décennies. Quand la formule at -elle été lancée dans la presse francophone au cours de la crise du Covid-19? Pour répondre à cette question, nous avons utilisé le logiciel NexisUni permettant d'avoir une vue d'ensemble sur les grands bouquets de presse. En filtrant les entrées du logiciel (langue française, période restreinte à 2020), nous avons pu retracer l'émergence du pluriel "frugaux" pour les États dits frugaux. Le premier article date du 6 mars 2020 (Le Point, 740 mots, "Budget européen: Charles Michel douche les ambitions du Parlement"). Les pays dits frugaux (Suède, Danemark, Pays-Bas, Autriche) sont ainsi désignés comme étant à convaincre après le sommet européen des 20 et 21 février 2020 qui n'a pas permis d'aboutir à des compromis sur un budget européen. Le 9 mars 2020, Sabine Syfuss-Arnaud évoque dans Challenges le fait que ces États se sont autoproclamés "frugaux". Pendant tout le mois de mars, l'expression "pays dits frugaux" est reprise dans de nombreux quotidiens. Entre le 6 mars et le 20 juillet, on a 1569 articles autour de ces expressions (mis à part quelques exceptions liées à d'autres sujets). Le 26 mars 2020, l'AGEFI Hebdo évoque le "club des frugaux" pour insister sur cette résistance pour ne pas parler de fronde des États protestants sur le budget européen. Le surnom, qui vient de "Bruxelles", illustre les tensions au fil des sommets portant sur la question du budget de relance. Le 2 avril 2020, Emmanuel Beretta publie un article dans Le Point dont le titre est déjà évocateur, "Mark Rutte, l'Oncle Picsou d'Emmanuel Macron". Mark Rutte est présenté comme la tête de la fronde opposée à Emmanuel Macron. Sa position est clairement critiquée comme étant "radine", le frugalité devenant dans ce contexte la preuve d'une réticence et d'une attitude de repli égoïste. À partir du mois d'avril, les articles ont tendance à évoquer le manque de solidarité des États frugaux qui étalent leur désaccord sur le financement de la relance. Ces États refusent les Coronabonds et les propositions budgétaires.

The Linguistic Landscape of Covid-19 Workshop

Intervju med Mariana S. Gustafsson publicerad på Östsvenska Handelskammarens webbplats.

Coronapandemi som kom i början på året 2020 har på många sätt förändrat användningen av den bebyggda miljön. En kunskapskartläggning har genomförts med syfte att synliggöra det specifika kunskapsläget om ventilation, uppvärmning och kyla av inomhusmiljön och behovet av den nya kunskap som aktualiseras av Coronapandemin. Informationsinsamlingen utgjordes av en litteraturstudie och intervjuer med experter på inomhusmiljö, ventilation, uppvärmning och kyla som verkar i olika sektorer i samhället. Därtill har en referensgrupp deltagit. När det gäller att minska spridningen av COVID-19 i inomhusluften så är det nödvändigt att förhålla sig till diskussionen om evidensen för att människor kan smittas genom överföring av SARS-CoV-2 med luften. Experimentella och epidemiologiska data talar för att smittspridning förekommer på flera meters avstånd och att ventilationens beskaffenhet påverkar smittrisken. Det råder osäkerhet om smitta förs mellan rum med ventilationsluft. Föreliggande undersökning utgår från försiktighetsprincipen, som förespråkar att med brist på bevis för motsatsen så kan inte heller det värre scenariot förkastas. Undersökningen har identifierat behov av kunskapsförstärkning med både allmän kompetens och expertkompetens i det luftbehandlingstekniska området. Exempel på behov av ny kunskap avser hur smittan sprids, hur spridningen beror av ventilerade luftflöden, möjligheter att filtrera för att minska spridning av virus, behov av luftmängder för att förhindra virusspridning, mer kunskap om renrumsteknik, undersökningar av smittspridning och ventilation i sjukhusmiljöer och äldreboenden, fuktens betydelse för smittspridning och mottagligheten av sjukdom. Andra kunskapsområden som identifierats är trångboddhetens betydelse för smitta och städningens betydelse för att minska sjukdomsspridning. Kunskapsområdet är tvärvetenskapligt och omfattar medicin, teknik och naturvetenskap. Det tvärvetenskapliga perspektivet är angeläget att beakta när strategier ska formuleras för kunskapsförstärkning. Under den pågående pandemin är det svenska regelverket för ventilation inte aktuellt för revidering, medan vissa internationella organisationers regelverk har uppdateras, exempelvis REHVA. Det framgick av intervjuerna att det följs av vissa med stort intresse, men det är okänt vad det får för konsekvenser De intervjuande personerna uttrycker en stor tillit för den information som förmedlas från Folkhälsomyndigheten. Vissa aktörer avvaktar med att göra driftåtgärder i byggnadernas tekniska system i väntan på att Folkhälsomyndigheten ska ge direktiv, vilket kan skapa handlingsförlamning. Detta påkallar fortsatta undersökningar. Hyresgäster uttrycker liten oro för att ventilationssystemet bidrar till överföring av virus, men i vissa fall finns stor oro för besök av driftpersonal vid OVK och filterbyten, vilket resulterar i att de inte genomförs. Det konstateras att förvaltarna i allmänhet inte ändrat luftflöden. Däremot justerar VAV-systemen automatiskt ner flödet då persontätheten minskar. För vårdlokaler konstateras det att flöden och tryckskillnader justerats i vissa fall för att minska spridningen av virus. Omfattningen och konsekvenserna av dessa förhållanden kan vara värda att undersöka vidare.