• COVID-19
• Publicationsclose
• Other research productsclose
• 2013-2022close
• Swedish close

Covid-19 has affected large parts of the society. This has meant societal changes and organizations have had to adapt to the new situation. An adjustment as a result of covid-19 was that several organizations changed to teleworking. Teleworking means that the direct supervision and control over the organization's employees disappears, which means that organizations also need to adapt their control systems according to the new situation. Informal control systems are used for the purpose of influencing employees' values, norms and behaviors. This in turn affects how individuals perform and make decisions. Previous research highlights that informal control decreases during teleworking. This qualitative interview study aims to create an understanding of the relationship between informal control, decision quality and teleworking in larger organizations. The results indicate that goal- and trust-based control systems work well in relation to telework. It does not require direct monitoring of the employees' work. Teleworking leads to reduced social interaction and as a result, communication decreases. On the other hand, it has been shown that organizations with an open organizational culture have continued to communicate through digital tools, consultation and discussion about operational decisions has thus continued. Which is positive for the decision quality. The interviewees who worked at organizations that actively worked with clear values ​​​​describe that they are helpful in decision-making. Which creates goal consistency. Communication through digital tools becomes more concise, which is described as both time-efficient but also as a problem. This is because misunderstandings and misinterpretations can occur. Informal digital meetings, information meetings and other activities increase the overall picture of the organization and reduce misunderstandings. The conclusion is that informal control systems and an open organizational culture constitute important mechanism for optimal decision-making in teleworking. Especially when working with complex tasks where more discussion and consultation is required. Covid-19 utbröt under 2020 och har sedan dess medfört flertalet samhällsförändringar. En förändring till följd av covid-19 var att flera organisationer övergick till arbete på distans. Distansarbete medför att den direkta övervakningen och kontrollen över organisationens anställda försvinner. Det innebär att organisationer behöver anpassa sin styrning utefter den nya situationen. Informell styrning är en styrmekanism som används i syfte att påverka anställdas värderingar, normer och beteenden. Detta påverkar i sin tur hur individer presterar och tar beslut i den operativa verksamheten. Tidigare forskning belyser att informell styrning minskar vid distansarbete. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för förhållandet mellan informell styrning och beslutskvalité i den operativa verksamheten i större organisationer vid distansarbete. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med två olika deltagarkretsar. Deltagarna arbetar på större organisationer som har gjort en omställning till arbete på distans. Resultatet visar att mål- och tillitsbaserad styrning fungerar bra i förhållande till distansarbete. Detta eftersom det inte kräver direkt övervakning av de anställdas arbete. Distansarbete leder till minskad social interaktion och till följd av detta minskar kommunikationen inom organisationen. Däremot har det visat sig att organisationer med en öppen organisationskultur fortsatt att kommunicera via digitala verktyg även på distans. Därmed har rådfrågning och diskussion kring operativa beslut fortgått, vilket är positivt för beslutskvalitén. De intervjupersoner som arbetar på organisationer som aktivt arbetat med tydliga värderingar och värdeord beskriver att dessa är behjälpliga i beslutsfattandet. Vilket skapar målöverensstämmelse. Kommunikationen via digitala verktyg blir däremot mer kortfattad och koncis, vilket beskrivs som både tidseffektivt men även som ett problem. Detta eftersom missförstånd och feltolkningar kan uppstå. Informella digitala möten, informationsträffar och andra aktiviteter ökar helhetsbilden för organisationen och minskar missförstånd. Slutsatsen är att informella styrmedel och en öppen kultur utgör viktiga styrmekanismer för optimalt operativt beslutsfattande vid distansarbete. Främst vid komplexa arbetsuppgifter där mer diskussion och rådfrågning krävs för beslutsfattande. 

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

In this study you as a reader are going to get an understanding how Swedish commercial real estate companies met the problems during the Corona pandemic. The consequences that the pandemic caused and how companies acted during a recession. The study was made with a qualitative method with an abductive approach. In this study personnel in leading positions from six different commercial real estate companies were interviewed. There are lot of theories about what kind of impact the pandemic will cause in the real estate industry. Will the result be empty premises with lot of vacancies, loss of rental income and how will the predictions look like in the future. Will the demand for office properties decrease when people realizing the comfort of working from home? The study showed, that among the interviewed real estate companies most of them did apply for the state rent subsidy. The loss of rental income during the period has not increased more than a few percent. However, the insight of the importance of frequent customer dialogues and to work proactively has improved during the recession. Some future actions involves strategies to invest in properties in different segments and in various places. Overall, all of the interviewed companies predicts a transformation in the real estate industry but to what, is still a question. 

På grund av coronapandemin har biblioteken digitaliserats på en högre nivå än tidigare. Detta är något som påverkar bibliotekspersonalen och deras arbetsuppgifter. Vi vill därför undersöka hur bibliotekspersonalen uppfattar att deras arbetsuppgifter påverkats i och med coronapandemins digitalisering och om de har påverkats av den typ av stress som orsakas av teknologi, alltså technostress. Vi har använt oss av strategiskt urval, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys, där vi först valt ut bibliotek som arbetat med digitala aktiviteter och bett dem att få intervjua någon som arbetat med digital verksamhet under coronapandemin. Därefter intervjuade vi sju respondenter från tre län och analyserade deras svar. Vi har kommit fram till att deras arbetsuppgifter har förändrats i förhållande till kommunikation i arbetslaget, med chefer och med andra bibliotek där främst det sätt de planerar aktiviteter och liknande har förändrats. Andra delar som förändrats är hur de arbetar med digital delaktighet och i biblioteksrummet, samt hur de arbetar med aktiviteter för besökare. De har också till viss grad påverkats av technostress, särskilt i förhållande till osäkerhet med ny teknik och teknik som inte fungerar som den ska.

Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p < .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p < .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 <p < .005). Statistiskt signifikanta samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög oro för; samhällsförändringar rs -.247, (p = .002), vaccinationsbiverkningar rs -.480, (p < .001), och konspirationsteorier rs -.368 (p < .001). Slutsats: Myndighetsförtroende och upplevd oro är föränderliga över tid och kontext och studien är endast en tvärsnittsstudie. Resultatet kanske inte helt kan generaliseras på den undersökta populationen, men studien pekar mot att unga vuxna har lägre myndighetsförtroende än den vuxna populationen generellt. Den upplevda oron är högst för områden som förändringar i samhället och framtida smittsamma sjukdomar. Personliga erfarenheter av COVID-19 kan i vissa fall påverka den upplevda oron och de som är tveksamma till vaccin har även ett lägre myndighetsförtroende och en högre upplevd oro för flera uppmätta indikatorer. Statistiskt signifikant samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög nivå av oro för; samhällsförändringar, konspirationsteorier och vaccinationsbiverkningar. Betyg i Ladok 220323.

Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) fick i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av hur Jordbruksverket har hanterat fågelinfluensautbrottet våren 2021. Projektets syfte är att identifiera specifika lärdomar från Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 och relatera dem till mer generell planering för krisberedskap och totalförsvar. Målet med rapporten är att göra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021. Rapporten kommer även att redogöra för rekommendationer för Jordbruksverkets vidare arbete med krisberedskap och totalförsvarsplanering. Analysen undersöker perioden 1 januari 2021 till och med 24 april 2021. Vintern 2021 inträffade ett fågelinfluensautbrott i Sverige. Jordbruksverket hade då i uppgift att leda och hantera bekämpningen, enligt Epizootiförordningen. Händelsen kom att involvera ett stort antal aktörer, allt från myndigheter på central, regional och lokal nivå till privata aktörer och frivilliga förstärkningsresurser. Denna analys tittar främst på hur Jordbruksverket hanterat utbrottet internt i höjd krisledning samt i grundberedskap. Utbrottet skedde samtidigt som covid-19-pandemin pågick vilket medförde att en stor del av Jordbruksverkets medarbetare arbetade på distans under perioden. Därför hölls majoriteten av möten och diskussioner digitalt. Jordbruksverket hade under tidigare år gått upp i höjd krisledning vid ett eller ett par tillfällen medan majoriteten av utbrotten hade hanterats i linjen. Skiftningarna i krisledningsnivå, från grundberedskap till höjd krisledning och vice versa, medförde initialt ökad arbetsbelastning för djuravdelningen både gällande arbetsrutiner, administration samt att medarbetare och ledning flyttades från linjen till krisorganisationen. Under analysen har ett antal lärdomar och rekommendationer utkristalliserats: Många av de nedanstående iakttagelserna är centrala inom totalförsvar och krisberedskap: mental beredskap, operativ förmåga, vilja att agera, omvärldsbevakning, förstärkning för uthållighet, bra stabsarbete, robust och säker kommunikation. Detta är därmed områden som är relativt förutsägbara inom totalförsvar och krisberedskap. Även om krisens natur generellt sett är svårförutsägbar kommer dessa områden på ett eller annat sätt att beröras. Jordbruksverket är en myndighet med vana att agera operativt vid skarpa insatser då det relativt ofta inträffar oväntade händelser inom myndighetens ansvarsområde, inte minst utbrott av djursmitta. Detta har sannolikt gett åtminstone delar av Jordbruksverkets personal en mental beredskap och en vilja att agera vid kriser. Detta är mycket värdefulla egenskaper inom totalförsvarsplanering och krisberedskap, jämfört med den alltför vanligt förekommande inställningen inom svensk krishantering – att avvakta och därmed hamna på efterkälken. Kriser innebär osäkerheter. Ett sätt att minska oklarheter samt att skaffa sig en bättre förmåga att hantera uppkomna situationer är att tidigt dra på med resurser. Det är bättre att ha relativt gott om resurser tillgängliga och kunna skala ner om resurserna inte behövs, jämfört med att tvingas skala upp samtidigt som en eskalerande situation ska hanteras. Jordbruksverket gick vid fågelinfluensautbrottet tidigt upp i höjd krisledning. Krisorganisationen aktiverades redan två dygn efter att den första misstanken inkom via Tjänsteman i beredskap (TiB). Det är snabbt agerat. Skillnaden i att arbeta i linjen eller i krisorganisationen bör minskas så att rutiner, stödsystem och beslutsgång är så lika som möjligt i vardag och kris. Att arbeta på olika sätt, med flera olika system har uppfattats ge merarbete. Ett specifikt exempel på detta är stödsystemet LEIF som används i stor utsträckning i höjd krisledning men i begränsad omfattning i linjearbete vid grundberedskap. Stabsarbetet tycks ha fungerat väl, liksom den generella krishanteringen, tack vare engagerade medarbetare. Adjungerandet av personal till krisledningen bör förtydligas, med andra ord vilken funktion, vilken kunskap samt vilket mandat som behövs. Djuravdelningen berörs oftast vid kriser inom Jordbruksverkets ansvarsområden. Sannolikt bör därför en representant från djuravdelningen få en ordinarie roll med fullt mandat i krisledningen och delta i beslutsfattandet kring hantering och krisledningsnivåer. Jordbruksverket tycks ha en god omvärldsbevakning inom områden som rör dess verksamhet, exempelvis olika djursjukdomar. Omvärldsbevakning är en central del i krisberedskap, något som möjliggör för en organisation att tidigt fånga upp tecken på att inte allt står rätt till, samt att anpassa beredskapen därefter. Dessa funktioner verkar ha fungerat som avsett gällande upptäckten och hanteringen av fågelinfluensa. Denna förmåga bör behållas. Jordbruksverket bör ytterligare förankra och förtydliga vilka kriterier som finns uppställda för att skifta krisledningsnivå. Detta för att skapa mer förståelse för skiftningarna i krisledningsnivå och för att undvika att djuravdelningen och krisledningen hamnar i otakt gällande höjning respektive återgång i krisledningsnivå. Dessa skiftningar innefattar en hel del förändringar i arbetssätt och rutiner samt beslutsgång. För att säkerställa uthållighet i krisorganisationen bör Jordbruksverket i förväg ha förberett en förstärkningsorganisation (top up-organisation). Detta kan göras exempelvis med avtal som redan förhandlats med lämpliga aktörer från vilka Jordbruksverket kan avropa personal. Inspiration kan då hämtas från förstärkningar av arbetet i fält med hjälp av Hemvärnet, Blå stjärnan, Lottakåren och Frivilliga Automobilkåren. Förstärkningar i fältarbetet tycks ha fungerat väl och bör behållas, men ur ett totalförsvarsperspektiv ska man vara medveten om att delar av ovanstående förstärkning har krigsplaceringar som omöjliggör stöd vid höjd beredskap beslutad av regeringen. Med detta i åtanke ger det (ännu) bättre redundans och uthållighet om avtal även träffas med andra aktörer. Covid-19-pandemin pågick samtidigt som fågelinfluensautbrottet hanterades. Pandemin gjorde att majoriteten av Jordbruksverkets personal arbetade på distans. Detta bidrog möjligen till att problem med uthållighet och stress i krisledningen inte uppmärksammades tillräckligt tidigt. Det hade därför sannolikt varit fördelaktigt att samla åtminstone delar av den centrala personalen till stabsarbete på plats fysiskt på Jordbruksverket - på ett smittsäkert sätt. Vid fågelinfluensahanteringen behöll djuravdelningen i stort den grupp som arbetade i höjd krisledning även vid det första tillfället när man återgick till grundberedskap. Vid händelser som rör djur bör Jordbruksverket på samma sätt överväga att skapa en tillfälligt sammansatt grupp på djuravdelningen som arbetar under hela händelsens gång. Detta dels för att skydda linjearbetet men även för att undvika tidskrävande merarbete i arbetet mellan skiftningarna i krisledningsnivå. Förstärkningsresurser till denna tillfälligt sammansatta grupp kan planeras i förväg för att säkerställa uthålligheten. Konventionella kommunikationssystem har använts under händelsen, däribland mail, SMS, samarbetsytor, Rakel och liknande. Detta är system som har en låg skyddsnivå för informationen, vilket ofta kan vara tillräckligt. Men ur ett totalförsvarsperspektiv måste man också ta hänsyn till att en kvalificerad antagonist kan avlyssna och påverka. Jordbruksverket bör därför säkerställa att antalet personer som kan hantera robusta och säkra kommunikationer är tillräckligt, samt överväga att använda sådana system även vid mindre och större utbrott, för att öka Jordbruksverkets redundans och totalförsvarsförmåga. FHS- beteckning: 295/2021

In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark. In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

Titeln: Avskaffandet av revisionsplikten - En kvalitativ studie om val av revision som riktar sig mot små aktiebolag Problem: Från och med 2010 blev revisionen frivillig för små aktiebolag som inte uppfyller minst två av de följande kriterier under två räkenskapsår: 3 anställda, 3 miljoner kronor i nettoomsättning och 1,5 miljoner i balansomslutning. Syftet med denna lag var att minska bolagens kostnader. Efter avskaffandet av revisionsplikten har antalet anmälningar från revisorerna minskat eftersom flertal bolag har valt att inte bli reviderade. Därmed blir det svårare för ansvarig myndighet att upptäcka ekonomisk kriminalitet i god tid hos icke reviderade bolag. Frågeställning: Varför väljer små aktiebolag i Sverige att anlita en revisor respektive avstå från en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Hur ser små aktiebolag på frivillig revision? Syfte: Syftet med denna studie är att frambringa en fördjupad förståelse för anledningarna till val av att anlita eller avstå från revisorn. Vidare är syftet att belysa hur små aktiebolagen ser på tillämpning av frivillig revision, då efter 12 år är det fortfarande oklart om de positivaeffekterna av frivillig revision överväger de negativa. Metod: Uppsatsen använder sig utav en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där 10 små aktiebolag som tillhör olika branscher har intervjuats. Resultat och slutsats: Studien visade att det finns flera faktorer som driver ägarna att göra sitt val av att anlita en revisor, de främsta faktorer är trygghet, försäkring och förbättring. Revisorn skapar en trygghetskänsla för ägaren snarare än för verksamheten eftersom ägarna säkerställer att redovisningen har genomförts på ett tillförlitligt sätt. På detta sätt förbättras kvaliteten på de finansiella rapporterna. Den höga kostnaden är huvudanledningen till att bolagen avsäger sig revisorn. Bolagen väljer istället ett billigare alternativ såsom redovisningsbyråer. Studiens resultat visar också att Coronapandemin inte direkt har påverkat valet av revision hos små aktiebolag. Sammanfattningsvis visar studien att avskaffandet av revisionsplikten är positivt för små aktiebolag. Då bolagen själva kan styra över sina utgifter,och kunna ha valet att minska dem i krissituationer med mindre omsättning. Nyckelord: Frivillig revision, Revisionsplikten, Små aktiebolag, Revisionsteori, intressenteroch Covid-19.