Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to COVID-19. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
1,635 Research products, page 1 of 164

  • COVID-19
  • Publications
  • Other research products
  • 2013-2022
  • SE
  • Swedish

10
arrow_drop_down
Relevance
arrow_drop_down
  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Hansson, Erik; Jakobsson, Kristina;
    Publisher: Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet
    Country: Sweden

    Syftet med denna studie är att kartlägga olika strukturella förhållanden i Stockholm, Göteborg och Malmö som hypotetiskt skulle kunna bidra till den ökade Covid-19 frekvensen i vissa förorter. Kartorna visar att trångboddhet överlappar med lågt bilägande, låg utbildning, hög andel hushåll med både äldre och yngre medlemmar och hög andel undersköterskor och vårdbiträden. Denna rapport kan inte visa på orsakssamband mellan samhälleliga faktorer och spridning av covid-19, men belyser tydligt att det finns en strukturell ojämlikhet i våra storstäder, som kan ha betydelse för risken för smittspridningen. Åtgärder för att bryta smittkedjor är angelägna.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Lindström, Sigrid; Andersson, Michaela;
    Publisher: Uppsala universitet, Institutionen för ABM
    Country: Sweden

    In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark. In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live. This is a two years master's thesis in Library and information science.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Ingby, Therese;
    Publisher: Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper
    Country: Sweden

    Introduktion: Rekommendation av fysisk distansering på grund av Covid-19 har förutom begränsning av socialt umgänge med familj och vänner även inneburit att kommunala mötesplatser och träffpunkter har stoppat sina aktiviteter för seniorer. Denna förändring har för många äldre medfört en avsaknad av sociala sammanhang och ökad ensamhet. Att försöka uppmuntra äldre till en fortsatt social delaktighet med hjälp av informations-och kommunikationsteknik (IKT) ses därmed som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet gentemot målgruppen äldre. Syfte: Studien syftade till att få en ökad förståelse för hur olika kommunala mötesplatser upplevde och arbetade med att främja social delaktighet digitalt bland målgruppen seniorerunder Corona Covid 19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Tio yrkesverksamma personer deltog vilka representerade 7 kommunala mötesplatser för seniorer i Skåne. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av mötesplatserna hade förändrat sin verksamhet och erbjöd istället aktiviteter av olika slag genom IKT. De flesta av kommunerna erbjöd även IT-supportstöd under pandemin. De äldre upplevdes dock som svåra att nå och rekrytering till digital aktivitet ansågs som låg. Slutsats: Av studien framgick att mötesplatserna bör arbeta för att stärka de äldres digitala kompetens och motivation för främjande av social delaktighet digitalt. De yrkesverksamma behöver också stimuleras i det digitala utvecklingsarbetet och erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Verksamheterna bör införa en digital strategi för utvecklingens fortlevnad även efter att de fysiska mötesplatserna öppnat upp. Introduction; Covid-19 has, in addition to restricting social contact with family and friends, also meant that municipal meeting places have stopped their activities for seniors. For many older people, this change has led to a lack of social context and increased loneliness. Trying to encourage the elderly to continue social participation with the help of information and communication technology (ICT) is thus seen as an important part of the health promotion work. Aim; The study aimed to gain an increased understanding of how different municipal meeting places experienced and worked to promote social participation digitally among the target group of seniors during the Corona Covid 19 pandemic. Methods; The study was conducted through a qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Ten professionals participated, represented 7 municipal meeting places for seniors in Skåne. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results; The majority of the meeting places had changed their operations and instead offered activities of various kinds through ICT. Most of the municipalities also offered IT support during the pandemic. However, the elderly were perceived as difficult to reach and recruitment to digital activity was considered low. Conclusions; The meeting places should work to strengthen the elderly's digital competence and motivation for promoting social participation digitally. The professionals also need to be stimulated in the digital development work and receive continuous competence development. The workplaces should introduce a digital strategy for the survival of development even after the physical meeting places have opened up.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Lundmark, Sara; Sällström, Linda;
    Publisher: Umeå universitet, Sociologiska institutionen
    Country: Sweden

    På grund av coronapandemin har biblioteken digitaliserats på en högre nivå än tidigare. Detta är något som påverkar bibliotekspersonalen och deras arbetsuppgifter. Vi vill därför undersöka hur bibliotekspersonalen uppfattar att deras arbetsuppgifter påverkats i och med coronapandemins digitalisering och om de har påverkats av den typ av stress som orsakas av teknologi, alltså technostress. Vi har använt oss av strategiskt urval, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys, där vi först valt ut bibliotek som arbetat med digitala aktiviteter och bett dem att få intervjua någon som arbetat med digital verksamhet under coronapandemin. Därefter intervjuade vi sju respondenter från tre län och analyserade deras svar. Vi har kommit fram till att deras arbetsuppgifter har förändrats i förhållande till kommunikation i arbetslaget, med chefer och med andra bibliotek där främst det sätt de planerar aktiviteter och liknande har förändrats. Andra delar som förändrats är hur de arbetar med digital delaktighet och i biblioteksrummet, samt hur de arbetar med aktiviteter för besökare. De har också till viss grad påverkats av technostress, särskilt i förhållande till osäkerhet med ny teknik och teknik som inte fungerar som den ska.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Korkis, Fiouna; Ward, Rafel;
    Publisher: Södertörns högskola, Företagsekonomi
    Country: Sweden

    Titeln: Avskaffandet av revisionsplikten - En kvalitativ studie om val av revision som riktar sig mot små aktiebolag Problem: Från och med 2010 blev revisionen frivillig för små aktiebolag som inte uppfyller minst två av de följande kriterier under två räkenskapsår: 3 anställda, 3 miljoner kronor i nettoomsättning och 1,5 miljoner i balansomslutning. Syftet med denna lag var att minska bolagens kostnader. Efter avskaffandet av revisionsplikten har antalet anmälningar från revisorerna minskat eftersom flertal bolag har valt att inte bli reviderade. Därmed blir det svårare för ansvarig myndighet att upptäcka ekonomisk kriminalitet i god tid hos icke reviderade bolag. Frågeställning: Varför väljer små aktiebolag i Sverige att anlita en revisor respektive avstå från en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Hur ser små aktiebolag på frivillig revision? Syfte: Syftet med denna studie är att frambringa en fördjupad förståelse för anledningarna till val av att anlita eller avstå från revisorn. Vidare är syftet att belysa hur små aktiebolagen ser på tillämpning av frivillig revision, då efter 12 år är det fortfarande oklart om de positivaeffekterna av frivillig revision överväger de negativa. Metod: Uppsatsen använder sig utav en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där 10 små aktiebolag som tillhör olika branscher har intervjuats. Resultat och slutsats: Studien visade att det finns flera faktorer som driver ägarna att göra sitt val av att anlita en revisor, de främsta faktorer är trygghet, försäkring och förbättring. Revisorn skapar en trygghetskänsla för ägaren snarare än för verksamheten eftersom ägarna säkerställer att redovisningen har genomförts på ett tillförlitligt sätt. På detta sätt förbättras kvaliteten på de finansiella rapporterna. Den höga kostnaden är huvudanledningen till att bolagen avsäger sig revisorn. Bolagen väljer istället ett billigare alternativ såsom redovisningsbyråer. Studiens resultat visar också att Coronapandemin inte direkt har påverkat valet av revision hos små aktiebolag. Sammanfattningsvis visar studien att avskaffandet av revisionsplikten är positivt för små aktiebolag. Då bolagen själva kan styra över sina utgifter,och kunna ha valet att minska dem i krissituationer med mindre omsättning. Nyckelord: Frivillig revision, Revisionsplikten, Små aktiebolag, Revisionsteori, intressenteroch Covid-19.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Ström, Isabella; Bergsell, Vendela;
    Publisher: Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
    Country: Sweden

    Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Öhman, Karolina; Wimyr, Othilia;
    Publisher: Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
    Country: Sweden

    Covid-19 has affected large parts of the society. This has meant societal changes and organizations have had to adapt to the new situation. An adjustment as a result of covid-19 was that several organizations changed to teleworking. Teleworking means that the direct supervision and control over the organization's employees disappears, which means that organizations also need to adapt their control systems according to the new situation. Informal control systems are used for the purpose of influencing employees' values, norms and behaviors. This in turn affects how individuals perform and make decisions. Previous research highlights that informal control decreases during teleworking. This qualitative interview study aims to create an understanding of the relationship between informal control, decision quality and teleworking in larger organizations. The results indicate that goal- and trust-based control systems work well in relation to telework. It does not require direct monitoring of the employees' work. Teleworking leads to reduced social interaction and as a result, communication decreases. On the other hand, it has been shown that organizations with an open organizational culture have continued to communicate through digital tools, consultation and discussion about operational decisions has thus continued. Which is positive for the decision quality. The interviewees who worked at organizations that actively worked with clear values ​​​​describe that they are helpful in decision-making. Which creates goal consistency. Communication through digital tools becomes more concise, which is described as both time-efficient but also as a problem. This is because misunderstandings and misinterpretations can occur. Informal digital meetings, information meetings and other activities increase the overall picture of the organization and reduce misunderstandings. The conclusion is that informal control systems and an open organizational culture constitute important mechanism for optimal decision-making in teleworking. Especially when working with complex tasks where more discussion and consultation is required. Covid-19 utbröt under 2020 och har sedan dess medfört flertalet samhällsförändringar. En förändring till följd av covid-19 var att flera organisationer övergick till arbete på distans. Distansarbete medför att den direkta övervakningen och kontrollen över organisationens anställda försvinner. Det innebär att organisationer behöver anpassa sin styrning utefter den nya situationen. Informell styrning är en styrmekanism som används i syfte att påverka anställdas värderingar, normer och beteenden. Detta påverkar i sin tur hur individer presterar och tar beslut i den operativa verksamheten. Tidigare forskning belyser att informell styrning minskar vid distansarbete. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för förhållandet mellan informell styrning och beslutskvalité i den operativa verksamheten i större organisationer vid distansarbete. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med två olika deltagarkretsar. Deltagarna arbetar på större organisationer som har gjort en omställning till arbete på distans. Resultatet visar att mål- och tillitsbaserad styrning fungerar bra i förhållande till distansarbete. Detta eftersom det inte kräver direkt övervakning av de anställdas arbete. Distansarbete leder till minskad social interaktion och till följd av detta minskar kommunikationen inom organisationen. Däremot har det visat sig att organisationer med en öppen organisationskultur fortsatt att kommunicera via digitala verktyg även på distans. Därmed har rådfrågning och diskussion kring operativa beslut fortgått, vilket är positivt för beslutskvalitén. De intervjupersoner som arbetar på organisationer som aktivt arbetat med tydliga värderingar och värdeord beskriver att dessa är behjälpliga i beslutsfattandet. Vilket skapar målöverensstämmelse. Kommunikationen via digitala verktyg blir däremot mer kortfattad och koncis, vilket beskrivs som både tidseffektivt men även som ett problem. Detta eftersom missförstånd och feltolkningar kan uppstå. Informella digitala möten, informationsträffar och andra aktiviteter ökar helhetsbilden för organisationen och minskar missförstånd. Slutsatsen är att informella styrmedel och en öppen kultur utgör viktiga styrmekanismer för optimalt operativt beslutsfattande vid distansarbete. Främst vid komplexa arbetsuppgifter där mer diskussion och rådfrågning krävs för beslutsfattande. 

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Heikkilä, Lina; Elofsson Ferm, Johanna;
    Publisher: Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande
    Country: Sweden

    Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

  • Publication . Bachelor thesis . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Claesson, Ida; Good, Emma;
    Publisher: Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad
    Country: Sweden

    Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

  • Publication . Bachelor thesis . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Kaijser, Ella;
    Publisher: Uppsala universitet, Institutionen för ABM
    Country: Sweden

    In 2020, several Nordic archives and museums sent out ”question lists”, questionnaires, to collect the public’s experiences of the Covid-19 pandemic. The collections resulted in an incomparable collection of contemporary cultural history about the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis is to follow the creation of this collection. The thesis is defined through three research questions: one asking about the initial creation of the collection projects, one about the implementation, and one about what will happen to the resulting collection as an archival material. The study is based on previous research about Nordic contemporary Mass-Observation projects and question lists, as well as health narrative studies and research about Covid-19 experiences. Aspects of the previous research are used to create a theoretical framework, based around the concept of actors in accordance with Giddens structural theory (Johansson 2003:422). The three primary terms that are used in the analysis are dialogue, (immaterial) monument, and post-custodial archives, all retrieved from previous research in the field. The empirical data is collected through semi-participatory observation and documentation of the question lists, as well as interviews with responsible personnel at the institutions. The analysis is divided into three chapters, based on the three research questions. The first chapter thus concerns the initial creation of the collection projects, with regards to the design of the question lists, and the institutions’ thoughts and aims with the projects. The term dialogue is used to analyse the interaction between and within the institutions during this process. The second chapter studies the implementation of the actual project and includes an analysis of the question lists themselves as well as the digital interface through which they are made accessible to the public. Here, too, the term dialogue is used, to analyse how the answers are made in the interaction between the institutions and the public. The third chapter studies the institutions’ plans and hopes for the collected experiences, with regards to future research projects and exhibitions as well as archiving. Here, the term monument is used to illustrate the value and usage of the overall collection. Post-custodial archives are also used to highlight discussions about how digital archival collections should be archived and made accessible. The thesis closes with a final discussion chapter, which expands on the questions about what the purposes of these kinds of collections are, as well as about what role and place archiving should have in the creation and implementation of these kinds of Mass-Observation projects. This is a two years master's thesis in Archival science.

Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to COVID-19. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
1,635 Research products, page 1 of 164
  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Hansson, Erik; Jakobsson, Kristina;
    Publisher: Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet
    Country: Sweden

    Syftet med denna studie är att kartlägga olika strukturella förhållanden i Stockholm, Göteborg och Malmö som hypotetiskt skulle kunna bidra till den ökade Covid-19 frekvensen i vissa förorter. Kartorna visar att trångboddhet överlappar med lågt bilägande, låg utbildning, hög andel hushåll med både äldre och yngre medlemmar och hög andel undersköterskor och vårdbiträden. Denna rapport kan inte visa på orsakssamband mellan samhälleliga faktorer och spridning av covid-19, men belyser tydligt att det finns en strukturell ojämlikhet i våra storstäder, som kan ha betydelse för risken för smittspridningen. Åtgärder för att bryta smittkedjor är angelägna.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Lindström, Sigrid; Andersson, Michaela;
    Publisher: Uppsala universitet, Institutionen för ABM
    Country: Sweden

    In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark. In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live. This is a two years master's thesis in Library and information science.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Ingby, Therese;
    Publisher: Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper
    Country: Sweden

    Introduktion: Rekommendation av fysisk distansering på grund av Covid-19 har förutom begränsning av socialt umgänge med familj och vänner även inneburit att kommunala mötesplatser och träffpunkter har stoppat sina aktiviteter för seniorer. Denna förändring har för många äldre medfört en avsaknad av sociala sammanhang och ökad ensamhet. Att försöka uppmuntra äldre till en fortsatt social delaktighet med hjälp av informations-och kommunikationsteknik (IKT) ses därmed som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet gentemot målgruppen äldre. Syfte: Studien syftade till att få en ökad förståelse för hur olika kommunala mötesplatser upplevde och arbetade med att främja social delaktighet digitalt bland målgruppen seniorerunder Corona Covid 19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Tio yrkesverksamma personer deltog vilka representerade 7 kommunala mötesplatser för seniorer i Skåne. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av mötesplatserna hade förändrat sin verksamhet och erbjöd istället aktiviteter av olika slag genom IKT. De flesta av kommunerna erbjöd även IT-supportstöd under pandemin. De äldre upplevdes dock som svåra att nå och rekrytering till digital aktivitet ansågs som låg. Slutsats: Av studien framgick att mötesplatserna bör arbeta för att stärka de äldres digitala kompetens och motivation för främjande av social delaktighet digitalt. De yrkesverksamma behöver också stimuleras i det digitala utvecklingsarbetet och erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Verksamheterna bör införa en digital strategi för utvecklingens fortlevnad även efter att de fysiska mötesplatserna öppnat upp. Introduction; Covid-19 has, in addition to restricting social contact with family and friends, also meant that municipal meeting places have stopped their activities for seniors. For many older people, this change has led to a lack of social context and increased loneliness. Trying to encourage the elderly to continue social participation with the help of information and communication technology (ICT) is thus seen as an important part of the health promotion work. Aim; The study aimed to gain an increased understanding of how different municipal meeting places experienced and worked to promote social participation digitally among the target group of seniors during the Corona Covid 19 pandemic. Methods; The study was conducted through a qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Ten professionals participated, represented 7 municipal meeting places for seniors in Skåne. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results; The majority of the meeting places had changed their operations and instead offered activities of various kinds through ICT. Most of the municipalities also offered IT support during the pandemic. However, the elderly were perceived as difficult to reach and recruitment to digital activity was considered low. Conclusions; The meeting places should work to strengthen the elderly's digital competence and motivation for promoting social participation digitally. The professionals also need to be stimulated in the digital development work and receive continuous competence development. The workplaces should introduce a digital strategy for the survival of development even after the physical meeting places have opened up.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Lundmark, Sara; Sällström, Linda;
    Publisher: Umeå universitet, Sociologiska institutionen
    Country: Sweden

    På grund av coronapandemin har biblioteken digitaliserats på en högre nivå än tidigare. Detta är något som påverkar bibliotekspersonalen och deras arbetsuppgifter. Vi vill därför undersöka hur bibliotekspersonalen uppfattar att deras arbetsuppgifter påverkats i och med coronapandemins digitalisering och om de har påverkats av den typ av stress som orsakas av teknologi, alltså technostress. Vi har använt oss av strategiskt urval, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys, där vi först valt ut bibliotek som arbetat med digitala aktiviteter och bett dem att få intervjua någon som arbetat med digital verksamhet under coronapandemin. Därefter intervjuade vi sju respondenter från tre län och analyserade deras svar. Vi har kommit fram till att deras arbetsuppgifter har förändrats i förhållande till kommunikation i arbetslaget, med chefer och med andra bibliotek där främst det sätt de planerar aktiviteter och liknande har förändrats. Andra delar som förändrats är hur de arbetar med digital delaktighet och i biblioteksrummet, samt hur de arbetar med aktiviteter för besökare. De har också till viss grad påverkats av technostress, särskilt i förhållande till osäkerhet med ny teknik och teknik som inte fungerar som den ska.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Korkis, Fiouna; Ward, Rafel;
    Publisher: Södertörns högskola, Företagsekonomi
    Country: Sweden

    Titeln: Avskaffandet av revisionsplikten - En kvalitativ studie om val av revision som riktar sig mot små aktiebolag Problem: Från och med 2010 blev revisionen frivillig för små aktiebolag som inte uppfyller minst två av de följande kriterier under två räkenskapsår: 3 anställda, 3 miljoner kronor i nettoomsättning och 1,5 miljoner i balansomslutning. Syftet med denna lag var att minska bolagens kostnader. Efter avskaffandet av revisionsplikten har antalet anmälningar från revisorerna minskat eftersom flertal bolag har valt att inte bli reviderade. Därmed blir det svårare för ansvarig myndighet att upptäcka ekonomisk kriminalitet i god tid hos icke reviderade bolag. Frågeställning: Varför väljer små aktiebolag i Sverige att anlita en revisor respektive avstå från en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Hur ser små aktiebolag på frivillig revision? Syfte: Syftet med denna studie är att frambringa en fördjupad förståelse för anledningarna till val av att anlita eller avstå från revisorn. Vidare är syftet att belysa hur små aktiebolagen ser på tillämpning av frivillig revision, då efter 12 år är det fortfarande oklart om de positivaeffekterna av frivillig revision överväger de negativa. Metod: Uppsatsen använder sig utav en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där 10 små aktiebolag som tillhör olika branscher har intervjuats. Resultat och slutsats: Studien visade att det finns flera faktorer som driver ägarna att göra sitt val av att anlita en revisor, de främsta faktorer är trygghet, försäkring och förbättring. Revisorn skapar en trygghetskänsla för ägaren snarare än för verksamheten eftersom ägarna säkerställer att redovisningen har genomförts på ett tillförlitligt sätt. På detta sätt förbättras kvaliteten på de finansiella rapporterna. Den höga kostnaden är huvudanledningen till att bolagen avsäger sig revisorn. Bolagen väljer istället ett billigare alternativ såsom redovisningsbyråer. Studiens resultat visar också att Coronapandemin inte direkt har påverkat valet av revision hos små aktiebolag. Sammanfattningsvis visar studien att avskaffandet av revisionsplikten är positivt för små aktiebolag. Då bolagen själva kan styra över sina utgifter,och kunna ha valet att minska dem i krissituationer med mindre omsättning. Nyckelord: Frivillig revision, Revisionsplikten, Små aktiebolag, Revisionsteori, intressenteroch Covid-19.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Ström, Isabella; Bergsell, Vendela;
    Publisher: Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
    Country: Sweden

    Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Öhman, Karolina; Wimyr, Othilia;
    Publisher: Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
    Country: Sweden

    Covid-19 has affected large parts of the society. This has meant societal changes and organizations have had to adapt to the new situation. An adjustment as a result of covid-19 was that several organizations changed to teleworking. Teleworking means that the direct supervision and control over the organization's employees disappears, which means that organizations also need to adapt their control systems according to the new situation. Informal control systems are used for the purpose of influencing employees' values, norms and behaviors. This in turn affects how individuals perform and make decisions. Previous research highlights that informal control decreases during teleworking. This qualitative interview study aims to create an understanding of the relationship between informal control, decision quality and teleworking in larger organizations. The results indicate that goal- and trust-based control systems work well in relation to telework. It does not require direct monitoring of the employees' work. Teleworking leads to reduced social interaction and as a result, communication decreases. On the other hand, it has been shown that organizations with an open organizational culture have continued to communicate through digital tools, consultation and discussion about operational decisions has thus continued. Which is positive for the decision quality. The interviewees who worked at organizations that actively worked with clear values ​​​​describe that they are helpful in decision-making. Which creates goal consistency. Communication through digital tools becomes more concise, which is described as both time-efficient but also as a problem. This is because misunderstandings and misinterpretations can occur. Informal digital meetings, information meetings and other activities increase the overall picture of the organization and reduce misunderstandings. The conclusion is that informal control systems and an open organizational culture constitute important mechanism for optimal decision-making in teleworking. Especially when working with complex tasks where more discussion and consultation is required. Covid-19 utbröt under 2020 och har sedan dess medfört flertalet samhällsförändringar. En förändring till följd av covid-19 var att flera organisationer övergick till arbete på distans. Distansarbete medför att den direkta övervakningen och kontrollen över organisationens anställda försvinner. Det innebär att organisationer behöver anpassa sin styrning utefter den nya situationen. Informell styrning är en styrmekanism som används i syfte att påverka anställdas värderingar, normer och beteenden. Detta påverkar i sin tur hur individer presterar och tar beslut i den operativa verksamheten. Tidigare forskning belyser att informell styrning minskar vid distansarbete. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för förhållandet mellan informell styrning och beslutskvalité i den operativa verksamheten i större organisationer vid distansarbete. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med två olika deltagarkretsar. Deltagarna arbetar på större organisationer som har gjort en omställning till arbete på distans. Resultatet visar att mål- och tillitsbaserad styrning fungerar bra i förhållande till distansarbete. Detta eftersom det inte kräver direkt övervakning av de anställdas arbete. Distansarbete leder till minskad social interaktion och till följd av detta minskar kommunikationen inom organisationen. Däremot har det visat sig att organisationer med en öppen organisationskultur fortsatt att kommunicera via digitala verktyg även på distans. Därmed har rådfrågning och diskussion kring operativa beslut fortgått, vilket är positivt för beslutskvalitén. De intervjupersoner som arbetar på organisationer som aktivt arbetat med tydliga värderingar och värdeord beskriver att dessa är behjälpliga i beslutsfattandet. Vilket skapar målöverensstämmelse. Kommunikationen via digitala verktyg blir däremot mer kortfattad och koncis, vilket beskrivs som både tidseffektivt men även som ett problem. Detta eftersom missförstånd och feltolkningar kan uppstå. Informella digitala möten, informationsträffar och andra aktiviteter ökar helhetsbilden för organisationen och minskar missförstånd. Slutsatsen är att informella styrmedel och en öppen kultur utgör viktiga styrmekanismer för optimalt operativt beslutsfattande vid distansarbete. Främst vid komplexa arbetsuppgifter där mer diskussion och rådfrågning krävs för beslutsfattande. 

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Heikkilä, Lina; Elofsson Ferm, Johanna;
    Publisher: Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande
    Country: Sweden

    Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

  • Publication . Bachelor thesis . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Claesson, Ida; Good, Emma;
    Publisher: Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad
    Country: Sweden

    Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

  • Publication . Bachelor thesis . 2021
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Kaijser, Ella;
    Publisher: Uppsala universitet, Institutionen för ABM
    Country: Sweden

    In 2020, several Nordic archives and museums sent out ”question lists”, questionnaires, to collect the public’s experiences of the Covid-19 pandemic. The collections resulted in an incomparable collection of contemporary cultural history about the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis is to follow the creation of this collection. The thesis is defined through three research questions: one asking about the initial creation of the collection projects, one about the implementation, and one about what will happen to the resulting collection as an archival material. The study is based on previous research about Nordic contemporary Mass-Observation projects and question lists, as well as health narrative studies and research about Covid-19 experiences. Aspects of the previous research are used to create a theoretical framework, based around the concept of actors in accordance with Giddens structural theory (Johansson 2003:422). The three primary terms that are used in the analysis are dialogue, (immaterial) monument, and post-custodial archives, all retrieved from previous research in the field. The empirical data is collected through semi-participatory observation and documentation of the question lists, as well as interviews with responsible personnel at the institutions. The analysis is divided into three chapters, based on the three research questions. The first chapter thus concerns the initial creation of the collection projects, with regards to the design of the question lists, and the institutions’ thoughts and aims with the projects. The term dialogue is used to analyse the interaction between and within the institutions during this process. The second chapter studies the implementation of the actual project and includes an analysis of the question lists themselves as well as the digital interface through which they are made accessible to the public. Here, too, the term dialogue is used, to analyse how the answers are made in the interaction between the institutions and the public. The third chapter studies the institutions’ plans and hopes for the collected experiences, with regards to future research projects and exhibitions as well as archiving. Here, the term monument is used to illustrate the value and usage of the overall collection. Post-custodial archives are also used to highlight discussions about how digital archival collections should be archived and made accessible. The thesis closes with a final discussion chapter, which expands on the questions about what the purposes of these kinds of collections are, as well as about what role and place archiving should have in the creation and implementation of these kinds of Mass-Observation projects. This is a two years master's thesis in Archival science.