• COVID-19
• Publicationsclose
• Other research productsclose
• 2019-2023close
• SE close
• Swedish close
• COVID-19 close

In 2020, several Nordic archives and museums sent out ”question lists”, questionnaires, to collect the public’s experiences of the Covid-19 pandemic. The collections resulted in an incomparable collection of contemporary cultural history about the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis is to follow the creation of this collection. The thesis is defined through three research questions: one asking about the initial creation of the collection projects, one about the implementation, and one about what will happen to the resulting collection as an archival material. The study is based on previous research about Nordic contemporary Mass-Observation projects and question lists, as well as health narrative studies and research about Covid-19 experiences. Aspects of the previous research are used to create a theoretical framework, based around the concept of actors in accordance with Giddens structural theory (Johansson 2003:422). The three primary terms that are used in the analysis are dialogue, (immaterial) monument, and post-custodial archives, all retrieved from previous research in the field. The empirical data is collected through semi-participatory observation and documentation of the question lists, as well as interviews with responsible personnel at the institutions. The analysis is divided into three chapters, based on the three research questions. The first chapter thus concerns the initial creation of the collection projects, with regards to the design of the question lists, and the institutions’ thoughts and aims with the projects. The term dialogue is used to analyse the interaction between and within the institutions during this process. The second chapter studies the implementation of the actual project and includes an analysis of the question lists themselves as well as the digital interface through which they are made accessible to the public. Here, too, the term dialogue is used, to analyse how the answers are made in the interaction between the institutions and the public. The third chapter studies the institutions’ plans and hopes for the collected experiences, with regards to future research projects and exhibitions as well as archiving. Here, the term monument is used to illustrate the value and usage of the overall collection. Post-custodial archives are also used to highlight discussions about how digital archival collections should be archived and made accessible. The thesis closes with a final discussion chapter, which expands on the questions about what the purposes of these kinds of collections are, as well as about what role and place archiving should have in the creation and implementation of these kinds of Mass-Observation projects. This is a two years master's thesis in Archival science.

Syftet med denna studie är att kartlägga olika strukturella förhållanden i Stockholm, Göteborg och Malmö som hypotetiskt skulle kunna bidra till den ökade Covid-19 frekvensen i vissa förorter. Kartorna visar att trångboddhet överlappar med lågt bilägande, låg utbildning, hög andel hushåll med både äldre och yngre medlemmar och hög andel undersköterskor och vårdbiträden. Denna rapport kan inte visa på orsakssamband mellan samhälleliga faktorer och spridning av covid-19, men belyser tydligt att det finns en strukturell ojämlikhet i våra storstäder, som kan ha betydelse för risken för smittspridningen. Åtgärder för att bryta smittkedjor är angelägna.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

För ungefär två år sedan fick hela världen och därmed vi i Sverige förändra våra livsstilar markant från vad vi var vana vid. Coronapandemin och sjukdomen covid-19 spred sig snabbt och allt för många omkom till följd av smittan. För att bromsa och försöka stoppa smittan ställde vi om, där det var möjligt, till distansarbete. Skolor fick på rekordkort tid ställa om till distans och lärare fick hålla undervisningen genom digitala program som Zoom och Microsoft teams. Övergången från undervisning samt arbete på distans påverkade, och påverkar fortfarande, både barn och vuxna runtom i världen. Att studera hemifrån för barn innebär en markant ökning av eget ansvar vilket kan vara påfrestande. Att studera hemifrån innebär vidare att den miljön många barn är vana att arbeta i förändrats. Alla barn blir på ett eller annat sätt påverkade av att arbetsmiljön rör sig från skolan till hemmet. Det kan vara både i positiv och negativ riktning. Det som dock händer är att barn som lever i osäkra och olämpliga hemmamiljöer blir påverkade i större utsträckning av digitaliseringen än andra barn med trygga hemmiljöer. Det är därför viktigt att ta hänsyn i dessa tider till principen om barnets bästa. Med hänsyn till den snabba digitaliseringen som skett är det viktigt att hänsyn tas till SoL, LVU och principen om barnets bästa. Till följd av digitaliseringen förlorar barn skolan som sin fristad och hälsan hos utsatta barn riskerar därmed att påverkas i negativ riktning. Till följd av en ökande psykisk och fysisk ohälsa är det viktigt att bland annat socialtjänsten vet i vilken utsträckning de kan använda sig utav digitala medel för att intervjua barn. Detta då både SoL, LVU och barnkonventionen är omfattande regleringar. Det är, som en lärare på universitet påpekade under en föreläsning, att vi måste se utöver lagen. Med detta menade han att det är riktiga personer bakom besluten och inte enbart något teoretiskt i text. I praktiken har det visat sig att det föreligger osäkerheter när barn blir intervjuade eller samtalar med vuxna på distans. I ett fall använde sig mamman av en radiointervju för att samtala med ett barn. I ett annat fall försökte mamman vid samtal över telefon övertala sitt barn att det inte trivdes i familjehemmet och att det ville komma hem till mamman. Det finns därmed osäkerheter när socialtjänsten inte fysiskt på plats kan samtala med barnet. Det är därför viktigt att veta när och om det överhuvudtaget är lämpligt att intervjua barn på distans. Det finns idag inget som hindrar socialarbetare från att intervjua och samtala med barn på distans. Det är därmed viktigt att reda ut hur dessa former av samtal med barn borde ske. Vid e-mailkonversationer med kommuner framkom det att de varken hade riktlinjer eller handböcker. När jag mejlade Socialstyrelsen fick jag till en början inget svar. Efter att ha vidarebefordrat samma mejl till dem fick jag som svar att jag skulle vända mig till landets kommuner för riktlinjer. För att sammanfatta det hela behöver en utarbetning av riktlinjer och handböcker ske så att myndigheter och kommuner har samma utgångspunkt i frågan. Barn ska inte få olika möjligheter på grund av digitaliseringen och att olika aktörer arbetar på olika sätt. About two years ago the whole world and therefore Sweden had to change it’s lifestyles remarkably from what we were used to. The corona pandemic and the disease covid-19 was spreading at a rapid pace and too many people died because of the virus. Countries had to change to remote work where it was possible. This also applied to schools which had to, at a record speed, change to distance learning through digital programs like Zoom and Microsoft teams. The transition to remote work and distance learning affected, and still does, both children and adults around the world. For a child to study from home means a significant increase of self responsibility which for some can be stressful. To study from home also means that their usual work enviroment for studying changes. Every child is affected in one way or another when the work enviroment changes from school to home. This can be in both a negative and positive direction. The digitlisation and corona pandemic affected children with worse home enviroments to a greater extent than those with safe ones. Therefore it is important that we take the principle of the best interests of the child into consideration. In light of the rapid digitalisation that has happened it is important to take the Social Services Act (SoL), the Care of Young Person (Special Provisions) act (LVU) and the principle of the best interests of the child into consideration. Children lose the school as their sanctuary due to the digitalisation and corona pandemic which risks to impact on them negatively. Due to an increased psychological and physical ill health, it is important that the social services know to which extend they can use digital means to interview children. A teacher at the university once told me that we have to look beyond the law. He meant that there are actual people behind the decisions we make and not just something theoretical. It has shown in practice that there are uncertainties revolving around remote interviews between children and adults. There is one case where the mother used radiointerviews to interview her child. In another case the mother tried, over the phone, to convince her child that it wanted to come back home to her instead of staying in its current family home. Therefore, uncertainties exist when the social services can’t interview children in person. It is for these reasons important to know when and if it is appropriate to conduct remote interviews with children. There is nothing today that restrains social workers from conducting remote interviews with children. For this reason it is important that we sort out how these forms of interviews should take place. When I emailed different municipalties it turned out that they did not have guidelines or handbooks on how to conduct remote interviews with children. When I emailed the National Board of Health and Welfare they told me to reach out to the municipalties in Sweden for guidelines. To summarise, we need to formulate guidelines and handbooks for the authorities and municipalties so they have the same starting point. Children should not get different opportunites because of the digitalisation or that the authorities have different work procedures. 

Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap

På grund av coronapandemin har biblioteken digitaliserats på en högre nivå än tidigare. Detta är något som påverkar bibliotekspersonalen och deras arbetsuppgifter. Vi vill därför undersöka hur bibliotekspersonalen uppfattar att deras arbetsuppgifter påverkats i och med coronapandemins digitalisering och om de har påverkats av den typ av stress som orsakas av teknologi, alltså technostress. Vi har använt oss av strategiskt urval, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys, där vi först valt ut bibliotek som arbetat med digitala aktiviteter och bett dem att få intervjua någon som arbetat med digital verksamhet under coronapandemin. Därefter intervjuade vi sju respondenter från tre län och analyserade deras svar. Vi har kommit fram till att deras arbetsuppgifter har förändrats i förhållande till kommunikation i arbetslaget, med chefer och med andra bibliotek där främst det sätt de planerar aktiviteter och liknande har förändrats. Andra delar som förändrats är hur de arbetar med digital delaktighet och i biblioteksrummet, samt hur de arbetar med aktiviteter för besökare. De har också till viss grad påverkats av technostress, särskilt i förhållande till osäkerhet med ny teknik och teknik som inte fungerar som den ska.

Titeln: Avskaffandet av revisionsplikten - En kvalitativ studie om val av revision som riktar sig mot små aktiebolag Problem: Från och med 2010 blev revisionen frivillig för små aktiebolag som inte uppfyller minst två av de följande kriterier under två räkenskapsår: 3 anställda, 3 miljoner kronor i nettoomsättning och 1,5 miljoner i balansomslutning. Syftet med denna lag var att minska bolagens kostnader. Efter avskaffandet av revisionsplikten har antalet anmälningar från revisorerna minskat eftersom flertal bolag har valt att inte bli reviderade. Därmed blir det svårare för ansvarig myndighet att upptäcka ekonomisk kriminalitet i god tid hos icke reviderade bolag. Frågeställning: Varför väljer små aktiebolag i Sverige att anlita en revisor respektive avstå från en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Hur ser små aktiebolag på frivillig revision? Syfte: Syftet med denna studie är att frambringa en fördjupad förståelse för anledningarna till val av att anlita eller avstå från revisorn. Vidare är syftet att belysa hur små aktiebolagen ser på tillämpning av frivillig revision, då efter 12 år är det fortfarande oklart om de positivaeffekterna av frivillig revision överväger de negativa. Metod: Uppsatsen använder sig utav en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där 10 små aktiebolag som tillhör olika branscher har intervjuats. Resultat och slutsats: Studien visade att det finns flera faktorer som driver ägarna att göra sitt val av att anlita en revisor, de främsta faktorer är trygghet, försäkring och förbättring. Revisorn skapar en trygghetskänsla för ägaren snarare än för verksamheten eftersom ägarna säkerställer att redovisningen har genomförts på ett tillförlitligt sätt. På detta sätt förbättras kvaliteten på de finansiella rapporterna. Den höga kostnaden är huvudanledningen till att bolagen avsäger sig revisorn. Bolagen väljer istället ett billigare alternativ såsom redovisningsbyråer. Studiens resultat visar också att Coronapandemin inte direkt har påverkat valet av revision hos små aktiebolag. Sammanfattningsvis visar studien att avskaffandet av revisionsplikten är positivt för små aktiebolag. Då bolagen själva kan styra över sina utgifter,och kunna ha valet att minska dem i krissituationer med mindre omsättning. Nyckelord: Frivillig revision, Revisionsplikten, Små aktiebolag, Revisionsteori, intressenteroch Covid-19.

In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark. In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Bakgrund: Under större delen av året 2020 rekommenderades äldre över 70 år att undvika sociala sammankomster till följd av covid-19-pandemin. Socialt umgänge och livshändelser har tidigare visat sig vara viktiga för vanor kring mat och måltider, vilket kan ha påverkats under covid-19-pandemin. Syfte: Syftet är att undersöka individer över 70 års upplevelser av vanor kring mat och måltider under covid-19-pandemin, i jämförelse med före rådande situation. Detta med särskilt fokus på vad man äter och när, matarbetet och måltidens sociala betydelse. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex heltidspensionärer över 70 år. Informanterna rekryterades via snöbollsurval med personliga kontakter som utgångspunkt. Intervjun genomfördes via telefon och inkluderade frågor om vanor kring mat, måltider, matarbete och ensamhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat: I analysen identifierades tre teman: ”Ätande som vana och social aktivitet”, ”Matarbetet i vardagen” och ”Anpassningar av det sociala umgänget”. Endast en informant upplevde förändringar i sina vanor kring mat då förbättrade vanor under pandemin angavs. I matarbetet uppgavs planeringen och inhandlingen som förändrat. Det sociala sammanhanget vid måltiden saknades av samtliga informanter, oavsett boendeform, och en ökad förekomst av ensamhet angavs. Slutsats: Vanor kring mat beskrevs i huvudsak som oförändrade. Majoriteten av informanterna hade bibehållit sina etablerade vanor kring vad som åts och när. Matarbetet beskrevs däremot som förändrat. Måltiderna upplevdes som förändrade då saknad av umgänge vid måltider och ökad ensamhet förekom. Däremot beskrevs den angivna ensamheten inte ha förändrat vanor kring mat.

Covid-19 has affected large parts of the society. This has meant societal changes and organizations have had to adapt to the new situation. An adjustment as a result of covid-19 was that several organizations changed to teleworking. Teleworking means that the direct supervision and control over the organization's employees disappears, which means that organizations also need to adapt their control systems according to the new situation. Informal control systems are used for the purpose of influencing employees' values, norms and behaviors. This in turn affects how individuals perform and make decisions. Previous research highlights that informal control decreases during teleworking. This qualitative interview study aims to create an understanding of the relationship between informal control, decision quality and teleworking in larger organizations. The results indicate that goal- and trust-based control systems work well in relation to telework. It does not require direct monitoring of the employees' work. Teleworking leads to reduced social interaction and as a result, communication decreases. On the other hand, it has been shown that organizations with an open organizational culture have continued to communicate through digital tools, consultation and discussion about operational decisions has thus continued. Which is positive for the decision quality. The interviewees who worked at organizations that actively worked with clear values ​​​​describe that they are helpful in decision-making. Which creates goal consistency. Communication through digital tools becomes more concise, which is described as both time-efficient but also as a problem. This is because misunderstandings and misinterpretations can occur. Informal digital meetings, information meetings and other activities increase the overall picture of the organization and reduce misunderstandings. The conclusion is that informal control systems and an open organizational culture constitute important mechanism for optimal decision-making in teleworking. Especially when working with complex tasks where more discussion and consultation is required. Covid-19 utbröt under 2020 och har sedan dess medfört flertalet samhällsförändringar. En förändring till följd av covid-19 var att flera organisationer övergick till arbete på distans. Distansarbete medför att den direkta övervakningen och kontrollen över organisationens anställda försvinner. Det innebär att organisationer behöver anpassa sin styrning utefter den nya situationen. Informell styrning är en styrmekanism som används i syfte att påverka anställdas värderingar, normer och beteenden. Detta påverkar i sin tur hur individer presterar och tar beslut i den operativa verksamheten. Tidigare forskning belyser att informell styrning minskar vid distansarbete. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för förhållandet mellan informell styrning och beslutskvalité i den operativa verksamheten i större organisationer vid distansarbete. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med två olika deltagarkretsar. Deltagarna arbetar på större organisationer som har gjort en omställning till arbete på distans. Resultatet visar att mål- och tillitsbaserad styrning fungerar bra i förhållande till distansarbete. Detta eftersom det inte kräver direkt övervakning av de anställdas arbete. Distansarbete leder till minskad social interaktion och till följd av detta minskar kommunikationen inom organisationen. Däremot har det visat sig att organisationer med en öppen organisationskultur fortsatt att kommunicera via digitala verktyg även på distans. Därmed har rådfrågning och diskussion kring operativa beslut fortgått, vilket är positivt för beslutskvalitén. De intervjupersoner som arbetar på organisationer som aktivt arbetat med tydliga värderingar och värdeord beskriver att dessa är behjälpliga i beslutsfattandet. Vilket skapar målöverensstämmelse. Kommunikationen via digitala verktyg blir däremot mer kortfattad och koncis, vilket beskrivs som både tidseffektivt men även som ett problem. Detta eftersom missförstånd och feltolkningar kan uppstå. Informella digitala möten, informationsträffar och andra aktiviteter ökar helhetsbilden för organisationen och minskar missförstånd. Slutsatsen är att informella styrmedel och en öppen kultur utgör viktiga styrmekanismer för optimalt operativt beslutsfattande vid distansarbete. Främst vid komplexa arbetsuppgifter där mer diskussion och rådfrågning krävs för beslutsfattande.