• COVID-19
• Other research productsclose
• 2013-2022close
• Open Access close
• Swedish close

Studier visar att internetanvändningen bland den svenska befolkningen fortsätter att växa varje år och har under de senaste tio åren ökat mest för den äldre målgruppen. Trots detta har de flesta applikationer som utvecklas inte tagit hänsyn till seniorer. Detta blir problematiskt då åldrande kan orsaka försämrad fysisk och kognitiv förmåga samt nedsatt syn, vilka gör det svårare att använda applikationerna. Utöver det har ett nytt problem uppkommit på grund av den pågående covid-19- pandemin. Eftersom viruset är mer dödligt med åldern, har det orsakat en ökning av ensamheten bland äldre då social distansering krävs för att bromsa smittan. Det är viktigt för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner, vilket är anledningen till att en videosamtalstjänst anpassad för seniorer är relevant. Detta projekt syftade till att skapa en videosamtalstjänst anpassad till äldres behov och förmågor. Ett resultat framställdes genom att använda en iterativ design- och utvecklingsprocess där en prototyp av applikationen byggdes, testades och utvärderades för varje iteration. Totalt gjordes tre iterationer, där det framställdes en mjukvaruprotoyp i den tredje. Baserat på de tre iterationerna såväl som tidigare studier om design för seniorer, kunde en slutgiltig prototyp utvecklas. Detta är en nästintill komplett applikation där användare kan hantera kontakter, ändra informationen i sin profil och dra nytta av ett fullt fungerande videosamtal. Efter positiv respons från användartesterna blev det uppenbart att videosamtalsapplikationen är anpassad för målgruppen till en godkänd nivå. På grund av tidsbegränsningar kunde dock vissa funktioner inte slutföras. Dessutom blev det svårt att hitta tillräckligt med testare inom målgruppen på grund av tidsbegränsningar såväl som fysiska begränsningar som orsakades av pandemin. Därför måste vidare medverkan med seniorer göras innan produkten kan anses vara helt slutförd.

Den globala Covid-19-pandemin orsakade nya problem inom sjukvården i Finland. Det uppstod ett behov att samla in nya sorters data, till exempel smittade personer, exponerade personer och Covid-19-relaterade dödsfall. För att kunna hantera och undersöka data som samlats in behövdes också ett sätt att rapportera informationen. Företaget Neotide Ab hade redan skapat en grund för att visualisera den ovan nämnda typen av information i rapporteringsprogrammet Exreport, med hjälp av data från sjukhusinfektionsregistret SAI. Eftersom det fanns oanvänd information, fanns ett behov av att vidareutveckla rapporteringsmöjligheterna. Detta gällde främst den grafiska delen av rapporteringen. Syftet med det här examensarbetet var att utveckla Covid-19-mätare för den grafiska delen av Exreport. Arbetet förklarar vilka tekniker som används för lösningen. Det nämns hur Covid-19-data hämtas, hanteras och används samt hurudana diagramtyper som är lämpliga för data som skall presenteras. Vidare berättas också hur de grafiska mätarna utvecklas antingen från grunden eller genom att tillämpa existerande kodbibliotek. Resultatet blev tre nya mätare, som presenterar relevanta Covid-19-data för användaren. Maailmanlaajuinen Covid-19-pandemia aiheutti uusia ongelmia terveydenhuollossa Suomessa. Syntyi tarve kerätä uudentyyppistä tietoa, kuten esimerkiksi tartunnan saaneet henkilöt, altistuneet henkilöt ja Covid-19:n aiheuttamat kuolemat. Kaikkien kerättyjen uusien tietojen hallitsemiseksi ja tutkimiseksi tarvitaan myös tapa raportoida tietoa. Neotide Oy oli jo luonut perustan yllä mainittujen tietojen visualisoimiselle Exreport-raportointiohjelmassa sairaalainfektiorekisterin SAI:n tietojen avulla. Koska käyttämätöntä tietoa oli, raportointimahdollisuudet täytyi kehittää. Tämä koski lähinnä raportoinnin graafista osaa. Opinnäytetyön tarkoituksena oli kehittää Covid-19-mittareita Exreportin graafiselle osalle. Työssä selitetään mitä tekniikoita ratkaisuun käytetään. Mainitaan, miten Covid-19-tietoja haetaan, käsitellään ja käytetään sekä minkä tyyppiset kaaviot soveltuvat esitettäville tiedoille. Työ kertoo myös miten graafisia mittareita kehitetään, joko tyhjästä tai soveltamalla olemassa olevia koodikirjastoja. Tuloksena on kolme uutta mittaria, jotka esittävät olennaisia Covid-19-tietoja käyttäjille. The global Covid-19 pandemic caused new challenges for the Finnish healthcare system. There were new kinds of data to collect, for example, infected persons, exposed persons, and Covid-19 related deaths. To be able to manage and examine all the new data that was collected, a way of reporting the information was also needed. The company Neotide Oy had already created a basis for this reporting in the reporting program Exreport, using data from the hospital infection register SAI. As there was unused information, there was a need to further develop the reporting capabilities. This mainly applied to the graphical part of the report. The purpose of this thesis was to develop Covid-19 meters for the graphical part of Exreport. The thesis explains which techniques were used for the solution. It mentions how Covid-19 data is retrieved, handled, and used, as well as what types of diagrams are suitable for the different kinds of data. It also tells how the graphical meters are developed either from scratch or from changes made to existing code libraries. The result was three new meters, which present relevant Covid-19 data to the user.

Sjukskötaryrket är krävande och kan även vara brådskande vilket kan med tiden leda till arbetsrelaterad stress vilket kan senare leda till PTS. Syftet med denna studie är att få en bättre bild på hur arbetshälsan ser ut hos sjukskötare som arbetar med Covid-19 patienter med PTS i fokus. I arbetet har vi använt oss av en litteraturstudie för att få en djupare förståelse med hjälp av vetenskapliga artiklar mellan åren 2018–2021 som studerat vad det är i vårdyrket som leder till PTS, hur symtomen för det ser ut och hur kan vi med en god arbetshälsa förebygga dessa. I arbetet har vi i teoretiska referensramen använt oss av KASAM teorin av Aaron Antonovsky, där det tas fram teoretiska modellen som ökar förståelsen mellan stressfaktorer, coping och hälsan. I arbetets resultat presenterar vi våra två frågeställningar som inkluderar strategier för att undvika PTS hos sjukskötare som arbetar med Covid-19 patienter och vilka är hälsoriskerna vid vården av dem.

Violations of democratic standards and use of emergency power to curb the Covid-19 pandemic, has become routine for many of the world's countries during 2020. Excessive use of emergency powers or limiting media freedoms means that Covid-19 could potentially pose a threat to democracies worldwide. An accumulation of smaller actions of democratic backsliding rather than massive revolutions seem to slip under democratic radars – is Covid-19 the perfect camouflage for such measures? Drawing upon the rapidly expanding literature in the area, this study argues for the link between how the impact of extensive cases in Covid-19 in a state has caused increasing violations of democratic standards. The study tests the relationship between Covid-19 and violations towards democratic standards using regression analysis. However, the study finds no empirical evidence that the number of cases of Covid-19 (per capita) correlates with violations towards democratic standards. Instead, states with high as well as low numbers of cases has violated democratic standards during the Covid-19 pandemic, indicating that future research possibly might find evidence that states has been using Covid-19 as a legitimate cover for autocratic processes.

The purpose of our study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work. The study is based on the following two questions; 1) in what way do social workers feel that the implementation of the CRC into Swedish law has influenced their work involving children?, and 2) how do social workers experience their discretion in applying the CRC after the convention became law? This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with six social workers whose tasks involve taking authoritative decisions regarding children. The analysis has two theoretical points of departure, namely; top-down- and bottom-up perspectives, and discretion. The most relevant findings were that social workers had different experiences of how the convention had been implemented at their respective workplaces. The reasons for variation in implementation and the consequences of the lack of implementation could be recognized in four different themes: Guidance by the implementation and application, Discretion by interpretation of the Convention on the Rights of the Child, Children's participation - an already experienced practice and Implementation and application during the covid-19 pandemic. Through our analysis we connected the themes to different reasons for shortcomings in the conditions of a good implementation of a new law. Further, we analyzed the themes through the theory of top-down- and bottom-up, and discretion. Our second finding was that, despite the lack of change in some workplaces, the change that did take place was mostly social, that is, there was an increased feeling of empowerment to put the child first. The change also took a practical shape in the form of new methods and rules. The conclusion of the second finding was that all the changes should be in benefit for children's participation. Over all our findings suggest that the incorporation of CRC as a Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.

I detta lärdomsprov har vi velat synliggöra hur ungas välbefinnande i skolan kan stärkas med hjälp av ett socialpedagogiskt förhållningssätt med fokus på delaktighet och dialogiskt bemötande. Beställaren för detta arbete är Esbo stad och görs under projektet Gemensam verksamhetskultur och dialoger för välmående elever och studerande. Forskningen kan ge professionella som arbetar med unga inom skolväsendet en mer djupgående inblick i hur man med hjälp av ett dialogiskt bemötande och delaktighet kan stärka ungas välbefinnande i skolan. Frågeställningarna i vårt arbete lyder: ”Hur kan man med hjälp av ett dialogiskt bemötande stärka ungas välbefinnande i skolan?” och ”Hur kan man med hjälp av delaktighet stärka ungas välbefinnande i skolan?”. I kapitlet Tidigare forskning lyfter vi fram socialpedagogiskt arbete i skolor samt dialogens och sociala kapitalets betydelse för välbefinnande. I kapitlet Teoretisk referensram har vi tagit fasta på dialogiskt bemötande samt delaktighet ur ett socialpedagogiskt perspektiv. Delaktighet har vi delat in i tre aspekter: deltagande, aktörskap och tillhörighet. För att få mer djupgående kunskap har vi utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra professionella som arbetar med unga inom skola. Resultaten bekräftar det vi lyft fram i kapitlen Bakgrund, Tidigare forskning och Teoretisk referensram. Enligt resultaten är det viktigt att bemöta eleven med öppenhet och nyfikenhet samt att se och höra varje elev skilt. Respondenterna lyfter fram att det är viktigt att utgå från eleven, elevens tankar och önskemål och lyfta fram elevens styrkor. Klassgemenskapen ansågs viktig. Vikten av gruppuppstärkande lektioner betonades men samtidigt kom de fram att det finns tids- och resursbrist. Covid-19 har påverkat möjligheten att ordna grupper.

Åren 2020–2021 har hela världen drabbats av covid-19 pandemin, vilket gjort att distansarbete är mera aktuellt än någonsin. Det finns olika risker med distansarbete inom bokföringsbranschen, som till exempel säkerhetsrisk. De psykiska riskerna är förknippade med att orka arbeta när allt material och arbete tagits med hem. Syftet med examensarbetet är att undersöka riskerna med distansarbete och hur riskerna hanteras på bokföringsbyråer. Examensarbetet behandlar riskhantering i allmänhet samt riskanalys av risker med distansarbete på bokföringsbyråer. Det behandlar även vad en bokföringsbyrå samt datasäkerhet är för att riskanalysen skall vara noggrann som möjlig. I examensarbetet utförs en kvalitativ undersökning där anställda på tre bokföringsbyråer och en riskanalytiker intervjuas. Intervjun av anställda på bokföringsbyrån handlar främst om distansarbetets regler, möjligheter och risker.

Bakgrund: Den krävande intensivvårdsmiljön utsätter intensivvårdssjuksköterskor för en hög stress och graden av utbrändhet hos intensivvårdssjuksköterskor är högre än annan vård-och omsorgspersonal. Indirekt exponering till trauma i dessa miljöer kopplat med utbrändhet och minskad tillfredsställelse från empatiskt arbete kan bidra till empatisk utmattning med konsekvenser för personalens hälsa och patientvården. Covid-19 pandemin har utmanat den moderna intensivvården och specialistsjuksköterskor i frontlinjen har belastats med högre arbetsbördor, med ökade risker för empatisk utmattning som följd. Syfte: Att undersöka graden av empatisk utmattning hos intensivvårdssjuksköterskor under en pågående Covid-19 pandemi och jämföra resultatet med tidigare studier. Metod: Studiedesign var en enkätstudie med ett Google forms webb-formulär baserat på självskattningsinstrumentet Professional Quality of Life Scale. Det består av tre delskalor, som på svenska benämns medkänsletillfredsställelse, empatisk utmattning och utbrändhet. Deltagare i studien var 47 intensivvårdssjuksköterskor från Central IVA och Neurologi IVA på Sahlgrenska sjukhuset samt IVA på Mölndals sjukhus. Dataanalys genomfördes med hjälp av SPSS. Resultat: Föreliggande resultat jämfördes med referensdata från 30 studier med sammanlagt 5612 respondenter med skilda professioner inom vård och omsorg. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde observeras vid jämförelse med dessa referensdata för delskalorna medkänsletillfredsställelse och utbrändhet. Däremot var medelvärdet signifikant högre för de 47 IVA sjuksköterskorna beträffande delskalan empatisk utmattning (p <0,00001). Slutsats: Bortfallet i studien är stort vilket medför problem för generalisering. Den relativt stora skillnaden i empatisk utmattning i jämförelse med referensdata indikerar dock att detta bör uppmärksammas vidare i fortsatt forskning om effekterna på arbetsmiljön bland IVA personal under Covid-19 pandemin. Background: The demanding critical care environment exposes critical care nurses to a higher level of stress and the degree of burnout in critical care nurses is higher than other care and nursing staff. Indirect exposure to trauma in these environments coupled with burnout and reduced satisfaction from empathic work can contribute to compassion fatigue with consequences for staff health and patient care. The Covid-19 pandemic has challenged modern critical care and specialist nurses on the front lines have been burdened with higher workloads, with increased risks of developing compassion fatigue as a result. Aim: To measure the degree of compassion fatigue in critical care nurses during an ongoing covid-19 pandemic and compare the results with earlier studies. Method: Study Design was a survey study using a Google Forms web-survey based on the Professional Quality of Life Scale self-assessment tool. It consists of three subscales, namely compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Participants in the study were 47 intensive care nurses from the Central ICU and Neurology ICU at Sahlgrenska Hospital and ICU at Mölndal Hospital. Data analysis was performed using SPSS. Results: The presented results were compared with reference data from 30 studies with a total of 5612 respondents with different professions in healthcare. No statistically significant differences could be observed when compared with reference data for the subscale compassion satisfaction and burnout. On the other hand, the mean value was significantly higher for the 47 ICU nurses regarding the subscale compassion fatigue (p <0.00001). Conclusion: The dropout rate in the study is large, which causes problems for generalization. However, the relatively large difference in compassion fatigue, when compared with reference data, indicates that this should be further noted in future research regarding the effects of the work environment on ICU staff during the Covid-19 pandemic.

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogram i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Jenny Heino Arbetets titel: Handlingsutrymme vid distansarbete - öppenvårdens barnskyddssocialarbetares upplevelser under Covid19-pandemin Arbetets art: Magisteravhandling i socialt arbete Månad och år: September 2022 Sidantal: 92 Nyckelord: Handlingsutrymme, distansarbete, Covid19-pandemi, Barnskyddets öppenvård Förvaringsställe: Helsingfors Universitets bibliotek Övriga uppgifter: - Sammandrag: Syftet med denna magisteravhandling är att öka kunskapen kring hur öppenvårdens barnskyddssocialarbetare upplever att det professionella handlingsutrymmet har förändrats under Covid19-pandemin i och med de rekommendationer gällande distansarbete som myndigheterna utfärdat. Jag har jämfört pandemisituationen med förhållandena innan pandemin, och hur pandemin har förändrat det sociala arbetet inom barnskyddet, vilka långsiktiga förändringar den har fört med sig samt vilka verktyg socialarbetarna kommer att ta med sig till det framtida arbetet. Jag närmar mig frågan om handlingsutrymme genom många olika teoretiska infallsvinklar varav organisationsteori, gräsrotsbyråkrati samt yrkesprofessionalism står i centrum. Utöver detta bekantar jag mig med färsk vetenskaplig forskning som har fördjupad kunskap om både gräsrotsbyråkrati under kristider samt hur dessa kriser kan fungera som störande för själva arbetet på gräsrotsnivå. Avhandlingen vilar på kvalitativa grunder och sex av öppenvårdens barnskyddssocialarbetare intervjuades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades därefter genom kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialarbetarna upplever att deras handlingsutrymme inskränktes allra mest då undantagsförhållandena var i kraft, i och med att klientträffar ansikte mot ansikte uteblev ifall det inte handlade om akuta fall som krävde utredning av brådskande placering. Vid denna tid förändrades även socialarbetarnas roll allra mest som förmedlare mellan organisation och klienten i takt med distansarbete och det förlorade fysiska mötet, vilket innebar att det blev svårare att tolka klienters kroppsspråk samtidigt som hörandet av småbarn blev svårare och utredningarna blev ”tunnare” och ledde till att beslutsfattandet försvårades. Organisatoriska faktorer som identifierats i resultatet och inverkat på handlingsutrymmet vid distansarbete under pandemin upplevs av socialarbetaren främst som oklara riktlinjer från högre ort. Yrkesprofessionella faktorer som inverkar på handlingsutrymmet under Covid19-pandemins distansarbete kan däremot konstateras vara kunskap och arbetserfarenhet, det emotionella stödet från kolleger och en minskad tillit från förmännen samt deras ökade övervakning av distansarbetet. I framtiden upplever socialarbetarna att barnskyddsarbetet kommer innebära inslag av distansarbete och distansmöten. Distansmöten anses inte kunna ersätta möten som hålls ansikte mot ansikte. Däremot anses distansmöten fungera som ett kompletterande verktyg för upprätthållande av kontakten, samt som ett stödjande element för att öka delaktigheten i brukares klientprocesser.