Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to COVID-19. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
19 Research products, page 1 of 2

  • COVID-19
  • Other research products
  • 2018-2022
  • Open Access
  • Other ORP type
  • Swedish

10
arrow_drop_down
Relevance
arrow_drop_down
  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska regeringscheferna rörande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Svaret är från samarbetsminister Mogens Jensen, som svarar på vägnar av samtliga nordiska samarbetsministrar. Svaret skickades den 2 juli, 2020.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Haraldsen, Anna Kari; Skari, Lars-Amund;
    Publisher: Norwegian University of Life Sciences, Ås
    Country: Norway

    Djurvälfärd hos matproducerande djur har ett stort nationellt och globalt fokus och är något som konsumenter bryr sig om och efterfrågar. Djurvälfärd är ett komplext begrepp med utmaningar både i det dagliga arbetet med skötsel av djur och vad gäller identifiering, registrering, analys och uppföljning. Förutom den lagstiftning om djurvälfärd som finns på plats både på EU nivå och nationellt i Norge, har olika internationella organisationer integrerat djurvälfärd i sina policys och standarder. Där presenterar de sina kriterier eller variabler för att mäta djurvälfärd. Flera av dessa variabler har sedan flera år tillbaks registrerats i Norge, något som bidragit till att norska TINE, lanserat en djurvälfärdsindikator för att kunna arbeta med djurvälfärd både på besättningsnivå och i större nationell skala. I arbetet om TINEs djurvälfärdsindikator och kalvskötsel hos ett urval av norska mjölkproducenter på Östlandet, undersöker vi skillnader i kalvskötsel, på plats i besättningarna, hos besättningar som placerar sig högt respektive lågt på TINEs delindikator för kalv. Vi har med hjälp av strukturerade registreringar och provtagning, jämfört kalvskötsel inklusive råmjölkstilldelning i dessa besättningar. Vi tror att en eventuell skillnad mellan kalvskötsel syns lättare i praktiken när vi jämför dessa två grupper än om vi söker skillnader hos besättningar som ligger i centrum av normalfördelningen. Arbetet utfördes i en tid av Covid-19 pandemi och lockdown av samhället vilket gjorde att vi fått ett litet dataunderlag. Trots detta ser vi tendenser till skillnader i kalvskötseln mellan de besättningar som placerar sig högt respektive lågt på TINEs delindikator för kalv. De besättningar som placerar sig lågt på TINEs delindikator för kalv har i vår studie större utfordringar kopplat till kalvvälfärd än de som placerar sig högt. Vi har sett kalvar med sämre immunstatus i denna grupp och vi har uppmärksammat en skötselfaktor där de förlitar sig oftare på kalvens aptit när det gäller mängd råmjölk första dygn. Vi har noterat att ute i besättningarna, är aptitfodring inte det samma som fri tillgång på mjölk. Kalvarna erbjuds mjölk på flaska och får dricka så mycket mjölk de önskar, men detta är begränsat till utfodringstillfället. Om kalven vill dricka, får den dricka så mycket mjölk den önskar. Om den inte vill dricka vid utfodringstillfället, måste den inte dricka mjölken. Hos dessa besättningar som placerar sig lågt på indikatorn, får kalvarna också i större utsträckning mindre mängd mjölk och mjölk fördelat på färre ransoner under sin första levnadsvecka än de besättningar som placerar sig högt på indikatorn. Detta är en pilotstudie som visar att det kan vara nyttigt att använda dessa registreringar som ett supplement till indikatorn, för att få ett bättre intryck av djurvälfärd hos kalvar. VET

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Tolgensbakk, Ida; Löfgren, Jakob;
    Publisher: Novus forlag

    This article discusses the way folklorists and ethnologists gathered online during the Covid-19 pandemic to collect and share online humour. The ethnographers’ instinct during a global crisis was to immediately start documenting emerging cultural expressions, particularly digital humour. They came together in Facebook groups aimed more or less explicitly to function as collective collection efforts. Working from the old ethos of ”digging where you stand”, the types of humour that was collected in these groups reflect what social class ethnographers belong to, and what life situations they found themselves in under a pandemic. The memes and other jokes that were shared were to a large degree about working from home, dealing with videoconferences and e.g. taking care of children all at the same time. This means there will be huge blind spots in the kind of data the collections represent: there is little to no ”dark” humour in these groups. At the same time, these groups were obviously not only collections or archives. Just as much, they became coffee table conversations of the kind so many of us missed dearly while being denied the normalcy of office life.

  • Other research product . Other ORP type . 2020
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Selberg, Niklas;
    Country: Sweden
  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska skatte- och finansministrarna rörande det Nordiska skatteavtalet och ofrivilligt hemarbete med anledning av coronakrisen och stängda gränser. Svaret är från skatteminister Morten Bødskov. Svaret skickades den 24 juni, 2020.

  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Country: Sweden

    Intervju med Mariana S. Gustafsson publicerad på Östsvenska Handelskammarens webbplats.

  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Brev till de nordiska skatte- och finansministrarna rörande det Nordiska skatteavtalet och ofrivilligt hemarbete med anledning av coronakrisen och stängda gränser. Brevet skickades den 26 maj, 2020. 

  • Other research product . Other ORP type . 2020
    Open Access Swedish
    Publisher: Energimyndigheten

    Coronapandemi som kom i början på året 2020 har på många sätt förändrat användningen av den bebyggda miljön. En kunskapskartläggning har genomförts med syfte att synliggöra det specifika kunskapsläget om ventilation, uppvärmning och kyla av inomhusmiljön och behovet av den nya kunskap som aktualiseras av Coronapandemin. Informationsinsamlingen utgjordes av en litteraturstudie och intervjuer med experter på inomhusmiljö, ventilation, uppvärmning och kyla som verkar i olika sektorer i samhället. Därtill har en referensgrupp deltagit. När det gäller att minska spridningen av COVID-19 i inomhusluften så är det nödvändigt att förhålla sig till diskussionen om evidensen för att människor kan smittas genom överföring av SARS-CoV-2 med luften. Experimentella och epidemiologiska data talar för att smittspridning förekommer på flera meters avstånd och att ventilationens beskaffenhet påverkar smittrisken. Det råder osäkerhet om smitta förs mellan rum med ventilationsluft. Föreliggande undersökning utgår från försiktighetsprincipen, som förespråkar att med brist på bevis för motsatsen så kan inte heller det värre scenariot förkastas. Undersökningen har identifierat behov av kunskapsförstärkning med både allmän kompetens och expertkompetens i det luftbehandlingstekniska området. Exempel på behov av ny kunskap avser hur smittan sprids, hur spridningen beror av ventilerade luftflöden, möjligheter att filtrera för att minska spridning av virus, behov av luftmängder för att förhindra virusspridning, mer kunskap om renrumsteknik, undersökningar av smittspridning och ventilation i sjukhusmiljöer och äldreboenden, fuktens betydelse för smittspridning och mottagligheten av sjukdom. Andra kunskapsområden som identifierats är trångboddhetens betydelse för smitta och städningens betydelse för att minska sjukdomsspridning. Kunskapsområdet är tvärvetenskapligt och omfattar medicin, teknik och naturvetenskap. Det tvärvetenskapliga perspektivet är angeläget att beakta när strategier ska formuleras för kunskapsförstärkning. Under den pågående pandemin är det svenska regelverket för ventilation inte aktuellt för revidering, medan vissa internationella organisationers regelverk har uppdateras, exempelvis REHVA. Det framgick av intervjuerna att det följs av vissa med stort intresse, men det är okänt vad det får för konsekvenser De intervjuande personerna uttrycker en stor tillit för den information som förmedlas från Folkhälsomyndigheten. Vissa aktörer avvaktar med att göra driftåtgärder i byggnadernas tekniska system i väntan på att Folkhälsomyndigheten ska ge direktiv, vilket kan skapa handlingsförlamning. Detta påkallar fortsatta undersökningar. Hyresgäster uttrycker liten oro för att ventilationssystemet bidrar till överföring av virus, men i vissa fall finns stor oro för besök av driftpersonal vid OVK och filterbyten, vilket resulterar i att de inte genomförs. Det konstateras att förvaltarna i allmänhet inte ändrat luftflöden. Däremot justerar VAV-systemen automatiskt ner flödet då persontätheten minskar. För vårdlokaler konstateras det att flöden och tryckskillnader justerats i vissa fall för att minska spridningen av virus. Omfattningen och konsekvenserna av dessa förhållanden kan vara värda att undersöka vidare.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Persson, Vilhelm; Wenander, Henrik;
    Country: Sweden
  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska skatte- och finansministrarna rörande det Nordiska skatteavtalet och ofrivilligt hemarbete med anledning av coronakrisen och stängda gränser. Svaret är från finansminister Magdalena Andersson. Svaret skickades den 18 juni, 2020.

Advanced search in Research products
Research products
arrow_drop_down
Searching FieldsTerms
Any field
arrow_drop_down
includes
arrow_drop_down
Include:
The following results are related to COVID-19. Are you interested to view more results? Visit OpenAIRE - Explore.
19 Research products, page 1 of 2
  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska regeringscheferna rörande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Svaret är från samarbetsminister Mogens Jensen, som svarar på vägnar av samtliga nordiska samarbetsministrar. Svaret skickades den 2 juli, 2020.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Haraldsen, Anna Kari; Skari, Lars-Amund;
    Publisher: Norwegian University of Life Sciences, Ås
    Country: Norway

    Djurvälfärd hos matproducerande djur har ett stort nationellt och globalt fokus och är något som konsumenter bryr sig om och efterfrågar. Djurvälfärd är ett komplext begrepp med utmaningar både i det dagliga arbetet med skötsel av djur och vad gäller identifiering, registrering, analys och uppföljning. Förutom den lagstiftning om djurvälfärd som finns på plats både på EU nivå och nationellt i Norge, har olika internationella organisationer integrerat djurvälfärd i sina policys och standarder. Där presenterar de sina kriterier eller variabler för att mäta djurvälfärd. Flera av dessa variabler har sedan flera år tillbaks registrerats i Norge, något som bidragit till att norska TINE, lanserat en djurvälfärdsindikator för att kunna arbeta med djurvälfärd både på besättningsnivå och i större nationell skala. I arbetet om TINEs djurvälfärdsindikator och kalvskötsel hos ett urval av norska mjölkproducenter på Östlandet, undersöker vi skillnader i kalvskötsel, på plats i besättningarna, hos besättningar som placerar sig högt respektive lågt på TINEs delindikator för kalv. Vi har med hjälp av strukturerade registreringar och provtagning, jämfört kalvskötsel inklusive råmjölkstilldelning i dessa besättningar. Vi tror att en eventuell skillnad mellan kalvskötsel syns lättare i praktiken när vi jämför dessa två grupper än om vi söker skillnader hos besättningar som ligger i centrum av normalfördelningen. Arbetet utfördes i en tid av Covid-19 pandemi och lockdown av samhället vilket gjorde att vi fått ett litet dataunderlag. Trots detta ser vi tendenser till skillnader i kalvskötseln mellan de besättningar som placerar sig högt respektive lågt på TINEs delindikator för kalv. De besättningar som placerar sig lågt på TINEs delindikator för kalv har i vår studie större utfordringar kopplat till kalvvälfärd än de som placerar sig högt. Vi har sett kalvar med sämre immunstatus i denna grupp och vi har uppmärksammat en skötselfaktor där de förlitar sig oftare på kalvens aptit när det gäller mängd råmjölk första dygn. Vi har noterat att ute i besättningarna, är aptitfodring inte det samma som fri tillgång på mjölk. Kalvarna erbjuds mjölk på flaska och får dricka så mycket mjölk de önskar, men detta är begränsat till utfodringstillfället. Om kalven vill dricka, får den dricka så mycket mjölk den önskar. Om den inte vill dricka vid utfodringstillfället, måste den inte dricka mjölken. Hos dessa besättningar som placerar sig lågt på indikatorn, får kalvarna också i större utsträckning mindre mängd mjölk och mjölk fördelat på färre ransoner under sin första levnadsvecka än de besättningar som placerar sig högt på indikatorn. Detta är en pilotstudie som visar att det kan vara nyttigt att använda dessa registreringar som ett supplement till indikatorn, för att få ett bättre intryck av djurvälfärd hos kalvar. VET

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Tolgensbakk, Ida; Löfgren, Jakob;
    Publisher: Novus forlag

    This article discusses the way folklorists and ethnologists gathered online during the Covid-19 pandemic to collect and share online humour. The ethnographers’ instinct during a global crisis was to immediately start documenting emerging cultural expressions, particularly digital humour. They came together in Facebook groups aimed more or less explicitly to function as collective collection efforts. Working from the old ethos of ”digging where you stand”, the types of humour that was collected in these groups reflect what social class ethnographers belong to, and what life situations they found themselves in under a pandemic. The memes and other jokes that were shared were to a large degree about working from home, dealing with videoconferences and e.g. taking care of children all at the same time. This means there will be huge blind spots in the kind of data the collections represent: there is little to no ”dark” humour in these groups. At the same time, these groups were obviously not only collections or archives. Just as much, they became coffee table conversations of the kind so many of us missed dearly while being denied the normalcy of office life.

  • Other research product . Other ORP type . 2020
    Open Access Swedish
    Authors: 
    Selberg, Niklas;
    Country: Sweden
  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska skatte- och finansministrarna rörande det Nordiska skatteavtalet och ofrivilligt hemarbete med anledning av coronakrisen och stängda gränser. Svaret är från skatteminister Morten Bødskov. Svaret skickades den 24 juni, 2020.

  • Other research product . Other ORP type . 2021
    Open Access Swedish
    Country: Sweden

    Intervju med Mariana S. Gustafsson publicerad på Östsvenska Handelskammarens webbplats.

  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Brev till de nordiska skatte- och finansministrarna rörande det Nordiska skatteavtalet och ofrivilligt hemarbete med anledning av coronakrisen och stängda gränser. Brevet skickades den 26 maj, 2020. 

  • Other research product . Other ORP type . 2020
    Open Access Swedish
    Publisher: Energimyndigheten

    Coronapandemi som kom i början på året 2020 har på många sätt förändrat användningen av den bebyggda miljön. En kunskapskartläggning har genomförts med syfte att synliggöra det specifika kunskapsläget om ventilation, uppvärmning och kyla av inomhusmiljön och behovet av den nya kunskap som aktualiseras av Coronapandemin. Informationsinsamlingen utgjordes av en litteraturstudie och intervjuer med experter på inomhusmiljö, ventilation, uppvärmning och kyla som verkar i olika sektorer i samhället. Därtill har en referensgrupp deltagit. När det gäller att minska spridningen av COVID-19 i inomhusluften så är det nödvändigt att förhålla sig till diskussionen om evidensen för att människor kan smittas genom överföring av SARS-CoV-2 med luften. Experimentella och epidemiologiska data talar för att smittspridning förekommer på flera meters avstånd och att ventilationens beskaffenhet påverkar smittrisken. Det råder osäkerhet om smitta förs mellan rum med ventilationsluft. Föreliggande undersökning utgår från försiktighetsprincipen, som förespråkar att med brist på bevis för motsatsen så kan inte heller det värre scenariot förkastas. Undersökningen har identifierat behov av kunskapsförstärkning med både allmän kompetens och expertkompetens i det luftbehandlingstekniska området. Exempel på behov av ny kunskap avser hur smittan sprids, hur spridningen beror av ventilerade luftflöden, möjligheter att filtrera för att minska spridning av virus, behov av luftmängder för att förhindra virusspridning, mer kunskap om renrumsteknik, undersökningar av smittspridning och ventilation i sjukhusmiljöer och äldreboenden, fuktens betydelse för smittspridning och mottagligheten av sjukdom. Andra kunskapsområden som identifierats är trångboddhetens betydelse för smitta och städningens betydelse för att minska sjukdomsspridning. Kunskapsområdet är tvärvetenskapligt och omfattar medicin, teknik och naturvetenskap. Det tvärvetenskapliga perspektivet är angeläget att beakta när strategier ska formuleras för kunskapsförstärkning. Under den pågående pandemin är det svenska regelverket för ventilation inte aktuellt för revidering, medan vissa internationella organisationers regelverk har uppdateras, exempelvis REHVA. Det framgick av intervjuerna att det följs av vissa med stort intresse, men det är okänt vad det får för konsekvenser De intervjuande personerna uttrycker en stor tillit för den information som förmedlas från Folkhälsomyndigheten. Vissa aktörer avvaktar med att göra driftåtgärder i byggnadernas tekniska system i väntan på att Folkhälsomyndigheten ska ge direktiv, vilket kan skapa handlingsförlamning. Detta påkallar fortsatta undersökningar. Hyresgäster uttrycker liten oro för att ventilationssystemet bidrar till överföring av virus, men i vissa fall finns stor oro för besök av driftpersonal vid OVK och filterbyten, vilket resulterar i att de inte genomförs. Det konstateras att förvaltarna i allmänhet inte ändrat luftflöden. Däremot justerar VAV-systemen automatiskt ner flödet då persontätheten minskar. För vårdlokaler konstateras det att flöden och tryckskillnader justerats i vissa fall för att minska spridningen av virus. Omfattningen och konsekvenserna av dessa förhållanden kan vara värda att undersöka vidare.

  • Open Access Swedish
    Authors: 
    Persson, Vilhelm; Wenander, Henrik;
    Country: Sweden
  • Open Access Swedish
    Publisher: Copenhagen

    Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska skatte- och finansministrarna rörande det Nordiska skatteavtalet och ofrivilligt hemarbete med anledning av coronakrisen och stängda gränser. Svaret är från finansminister Magdalena Andersson. Svaret skickades den 18 juni, 2020.